Upp till 700.000 svenskar har kol, en svår lungsjukdom som förstör vävnaden i lungorna. Men många vet inte ens om att de är sjuka. Kol kan inte botas, men en tidig upptäckt kan vara avgörande för att bromsa förloppet. På onsdag uppmärksammas sjukdomen extra då det är världskoldagen.

Gustav Brännström har haft kol i tolv år och sedan fyra år tillbaka släpar han på en liten vagn med syrgas. Utan den skulle han bli sittandes hemma.

Kan du beskriva hur det är att ha kol?

– Så fort du anstränger dig så känns det som att bli strypt. Du får ingen luft. Nu när jag har varit förkyld så känns det som att man håller på att storkna. Man får panik när man inte får luft, berättar Gustav Brännström.

Missade hälften av patienterna

När Socialstyrelsen för några år sedan gjorde en granskning av kol-vården i Västerbotten blev resultatet underkänt.

– Det visade sig att vi förbisett ungefär hälften av kol-patienterna, vilket förstås är väldigt allvarligt. För tänk om vi missade kanske hälften av hjärtinfarkterna, hälften av slaganfallen, hälften av cancern. Det vore uppseendeväckande, säger Thomas Sandström, professor i lungmedicin.

Vill ändra synen på sjukdomen

Landstinget har nu bildat ett expertråd med 13 personer för astma och kol. I gruppen ingår astmaintresserade läkare, sjuksköterskor, en fysioterapeut och en administratör. Dessutom kommer speciella team att utbildas på samtliga vårdcentraler och hälsocentraler i Västerbotten under kommande vinter.

Bland annat blir det en tvådagars utbildning för nationellt spirometrikörkort. Spirometri är en undersökning som visar hur bra eller dåligt lungorna fungerar.

Landstinget i Västerbotten har också tillsatt en särskild Kol-sjuksköterska som är knuten till lungkliniken. Hon vill gärna minska fördomarna runt sjukdomen Kol.

– Den är ganska skamlig och ganska undanskuffad. Det är ju inte alls lika fint som att ha en hjärtsjukdom. Jag bryr mig väldigt mycket om den här gruppen och jag vill ändra på synen på sjukdomen, säger Eva Sunna, kol-sjuksköterska