Statistik visar att Migrationsverkets olika ersättningsbeslut lett till att totalt 965 fall överklagades år 2017, 671 ärenden år 2018, 750 stycken förra året och hittills i år har kommuner och regioner överklagat i 404 fall.
Skellefteå kommuns förvaltningsjurist berättar att kommunen upplever en otydlighet i lagtillämpningen.
– I det här specifika exemplet är knäckfrågan i hur stor omfattning vi som kommun egentligen har ansvar att utreda att uppgifter stämmer, uppgifter som vi dessutom fått från Migrationsverket, förklarar juristen Jenny Forsell.
Kontroll sker i efterhand
Det finns flera olika typer av statliga ersättningar som kommunerna kan söka för sitt flyktingmottagande och de är reglerade i olika förordningar. Migrationsverket har som myndighet ett ansvar att kontrollera att kommunerna fått pengar på riktiga grunder, och ofta sker den kontrollen i efterhand.
– När vi är oense är det viktigt att möjligheten att överklaga finns, svarar Sofia Öhvall Lindberg som är presskommunikatör vid Migrationsverket.
Många gör det också. Myndighetens statistik visar att det varit lite drygt 170 kommuner och regioner (av Sveriges totalt 290 kommuner och 21 regioner) årligen som överklagat ersättningsbesluten de senaste tre åren.
Hur många fall som just nu ligger i Sveriges olika förvaltningsrätter vet Migrationsverket inte.
– Regelverket som reglerar ersättningarna är snårigt och kräver mycket administration både av oss och kommunerna. Det här är regeringen och lagstiftarna medvetna om och försöker hitta vägar för att förenkla hanteringen, berättar Sofia Öhvall Lindberg.
Skapar hål i budgeten
Hon konstaterar att myndigheten är fullt på det klara med kommunernas inställning att hela systemet är underfinansierat, att de inte får betalt som de ska samt att hanteringen tar för lång tid.
– Det blir bekymmersamt. Vi kräver tillbaka pengar och det ställer till det i kommunernas budget.
Precis så har det blivit i Skellefteå. Enligt de uppgifter förvaltningsjuristen fått är en dom inte att vänta förrän i början av nästa år.
I klippet ovan berättar socialnämndens ordförande Iosif Karambotis (S) om hur han ser på att tvingas tvista i domstol.