Projektet  kallas Stoppsladd, och  drogs igång  för tre år sedan av Svenska ishockeyförbundet och Energimyndigheten.

– Syftet var att göra en teknikinventering och se vad man kunde göra för att få ner energiförbrukningen i landets ishallar, säger Jörgen Rogstam, som är energikonsult  och kursledare.

Den här veckan har hallskötare och ismakare gått kurs i ishallen i Luleå för att lära sig spara energi.

– Ibland låter  det här så enkelt, att stänga dörrar, är det ingen i hallen så släcker man belysningen. men den stora vinsten gör man  om man effektiviserar kylmaskineriet, säger Jörgen Rogstam engagerat.

– Det har varit väldigt nyttigt och man har fått många nya idéer,  att tänka lite annorlunda på ett sätt som man inte gjort förut, säger Nils Sundqvist som till vardags jobbar med ishallarna på Fritidskontoret i Skelleftå, och som i deltagit i kursen i Luleå.

Dan Jonsson är ansvarig för isen och maskineriet i Skelleftå Kraft Arena:

– Mycket handlar ju egentligen bara om vanligt bondförnuft, men sen finns det hur mycket som helst att göra som att se över pumpar och ventilation.

Det är energislukande och dyrt att driva en ishall och det finns stora pengar att spara.

-Vi jobbar ju i en dyr branch, och det är ju viktigt att man får upp ögonen på vad man kan göra för att få ner kostnaderna, och den här kursen är  en bra början, säger  Nils Sundqvist.

I genomsnitt drar en ishall i Sverige en miljon kilowatttimmar per år. Med ganska enkla åtgärder går det att minska förbrukningen med 20-40 procent.

– Räknar man med en krona per kilowatttimme så handlar det om 2-400 000 kronror per år i besparing. Det är mycket pengar det,  konstaterar kursledaren Jörgen Rogstam.