Resultatet bygger på att om utrikesfödda i samma utsträckning som inrikesfödda akademiker skulle jobba med det de är utbildade till, istället för att ta enklare jobb där bara grundskoleutbildning krävs, skulle statens finanser enligt fackförbundet Jusek förstärkas med tio miljarder per år.

I Västerbotten finns nästan 5.000 utrikesfödda med högskoleutbildning, om de fick jobb skulle det betyda 172 miljoner kronor i förstärkning.

– Rapporten visar tydligt att alla tjänar på att utrikes födda akademiker får stöd i att få ett arbete som motsvarar deras utbildning. Kommunerna i Västerbotten kan både öka skatteintäkterna, frigöra enkla jobb och bidra till kompetensförsörjningen genom att satsa på invandrade akademiker, säger Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek.

Hjälpinsatser blir lönsamma på kort tid

Var femte akademiker i Sverige är idag född i ett annat land, och en stor andel av dessa är antingen arbetslösa eller har ett jobb som inte motsvarar deras utbildning.

Forskningsrapporten visar att de insatser som kan behövas för att hjälpa en akademiker med utländsk examen till rätt yrke på kort tid blir lönsamma. För exempelvis ekonomer och samhällsvetare tjänas kostnaden för insatsen in på tre till fyra månaders arbete.

– Hur etableringen av nyanlända hanteras kommer under lång tid att påverka svensk ekonomi. Vi vill uppmana kommunerna i Västerbotten att se till att det finns tillgång till yrkessvenska samt bygga upp nätverk kopplade till arbetsmarknaden för invandrade akademiker. På så sätt kan ekonomin stärkas, fler komma i arbete och kompetensförsörjningen stärkas, säger Magnus Hedberg, vd på Jusek.