Plastgranen är den största miljöboven av alla julgranstyper, enligt den studie som Konsumentverket och Naturskyddsföreningen genomfört. Därefter följer ädelgranarna vars rötter finns i bland annat Kanada och Kaukasus även om den idag intensivodlas i Skåne. Den minsta miljöpåverkan står den svenska planterade eller vildvuxna skogsgranen för.

Plastgranen är överlägset billigast beräknat på medellivslängden 10 år. Dessutom slipper man som konsument besväret att årligen skaffa sig en ny gran. Särskilt lämplig är den för allergiker. Men den är svår att källsortera, den transporteras via båt från något asiatiskt land – oftast Kina och den släpper ut en massa miljögifter när den bränns. Tillverkningen kräver en stor mängd energi eftersom den innehåller både plast och stål och dessutom är tillverkningsprocessen med största sannolikhet mer miljöskadlig än den skulle varit i Sverige.

Ädelgranen är känsligare än den svenska granen och behöver därför besprutas mer. Både transport och odling kräver mer energi än svensk dito, annars är den inte så mycket mer miljövådlig än sin blågula släkting.

Så – hör och häpna – naturligt och närproducerat är bäst, vilket gör att julgranstjuvande privatpersoner hamnar i ett mildare ljus. Men stjäl du en gran är du icke desto mindre en brottsling som i värsta fall får skaka galler, även om den allra vanligaste påföljden är böter.