Västerbotten

Hör forskaren Markus Nyström om hur fysisk aktivitet påverkar välmåendet. Foto: TT, Mikael Andersson/SVT

Psykologiforskaren Markus Nyström: All typ av aktivering hjälper mot psykisk ohälsa

Uppdaterad
Publicerad

Aktivering av olika slag kan motverka psykisk ohälsa. Och det behöver inte handla om ett hårt träningspass utan kan räcka med att gå ut i skogen och plocka svamp. Det visar en studie som psykologen Markus Nyström gjort.

– Om man inte tar sig upp ur sängen kanske fysisk aktivitet inte är det första att tänka på. Men efter en initial behandling är det ett jättebra inslag, säger Markus Nyström, lektor i psykologi vid Umeå universitet.

Markus Nyström har forskat på aktivering och psykisk ohälsa. I studien ingick både fysisk aktivitet och mer lustfyllda aktiveringar.

– När man mår dåligt kan det hända att man slutar göra saker som man tycker är kul. Därför har en grupp i studien bara fått ägna sig åt lustfyllda saker, säger Markus Nyström.

Han har kommit fram till att någon form av aktivering är bra för välmåendet. Det behöver inte innebära ett hårt och svettigt träningspass för att må bättre, utan kan räcka med att ta sig ut och handla eller gå på bio. Det är förändringen som är det viktiga.

Inget samband mellan mer rörelse och bättre psykisk hälsa

Att just fysisk aktivitet kan användas som behandling av psykisk ohälsa är Markus Nyström dock övertygad om. Men det beror på vilken nivå av ohälsa man är drabbad av. 

Det finns heller ingenting som pekar på att ju mer rörelse desto bättre psykisk hälsa, eftersom man kan må dåligt av andra anledningar. 

– Skulle det vara så att man mår bättre ju mer man tränar skulle det inte finnas några elitidrottare som mår psykiskt dåligt, vilket det gör, säger Markus Nyström. 

Hör mer om hur fysisk aktivitet påverkar psykisk ohälsa i klippet ovan. 

Så gjordes studien

• Studien gjordes under tolv veckor med 312 personer. Alla deltagare hade diagnosen depression och fick inte ha någon annan diagnos.

• Fyra olika grupper skapades där två av dessa tilldelades stegräknare för att uppmuntras till fysisk aktivitet. Det kunde vara ett träningspass eller att åka och handla.

• De andra två uppmuntrades till att göra något lustfyllt, som de vet att de tycker är kul. Till exempel att plocka svamp eller gå på bio.

• För varje vecka skulle aktiveringen hos samtliga deltagare ökas på. Resultaten visar att samtliga grupper mådde bättre än kontrollgruppen som inte fått någon behandling.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.