Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet.

På samma sätt som utomeuropeiska efternamn i dagens Sverige kan leda till diskriminering har även Sveriges samiska befolkning märkt av att samisk- och finskspråkiga släktnamn kan vara ett hinder. En undersökning av svenska samers släktnamnbyten från 1920 och framåt visar att många har bytt sina namn mot nybildade svenskspråkiga. Ofta med motiveringen att det ursprungliga namnet är för svårt för svenskar att uttala eller att man vill att det ska låta mer svenskt.

Märit Frändén, doktorand vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, har genom att studera arkivmaterial och intervjua samer kommit fram till att namnbytestrenden nu har vänt. Fler samer än förut behåller sina namn. Många väljer också att byta sina neutrala svenska släktnamn mot samiska. Det har blivit ett sätt att visa tillhörighet till den egna gruppen eller att manifestera sin samiskhet gentemot majoritetssamhället.

? Tidigare har samer ofta dolt sin etniska tillhörighet, men det här är ett sätt att ta tillbaka stoltheten över sitt ursprung, säger Märit Frändén till nyhetsbrevet Forskning.se.

Hon menar att trenden följer en utveckling som innebär större samhällelig acceptans mot samer.