Tidigare var folkhögskolorna synonyma med estestiska linjer och kulturkurser. Nu har fokus skiftats och man siktar nu in sig på att bli en tydligare brygga till arbetslivet.

I takt med detta har verksamheterna också vuxit.

– Vi har ökat med 5 000 platser de senaste åren. Verksamheten bara växer och i fjol hade vi 33 000 deltagare i våra kurser, säger Gerhard Holmgren organisationschef på RIO, Folkhögskolornas intresseorganisation.

Han berättar att många folkskolor har fått uppdrag från Arbetsförmedlingen att ordna kurser för ungdomar och motivera dem att börja studera igen.

– Vi har också ordnat etableringskurser för nyanlända och kurser i SFI, svenska för invandrare, säger Gerhard Holmgren.

Många flyttar till städerna

I Sverige finns 156 folkhögskolor och tidigare var internatboendet en självklar del av folkhögskolornas verksamhet. Nu har många av dessa startat filialer i städer eller i förorter i stället.

– Där har vi ett trendbrott. Folkhögskolor är självständiga enheter som bestämmer över sin verksamhet. För att möta sina målgruppers behov har många av de startat filialer eller flyttat till 180 olika orter i landet, berättar Gerhard Holmgren.

Är inte detta en motsägelse mot folkhögskolornas grundidé?

– Nej absolut inte. Tiderna förändras och målgruppernas behov är inte längre som förut. När jag gick på folkhögskola var att bo på internat en självklarhet. Men nu vill ungdomarna inte flytta och bo i internat. Därför är det helt naturligt att flytta delar eller hela verksamheten till städer, säger Gerhard Holmgren.