Foto: Matilda Sandberg/SVT

SVT-profilen om hjärnhinneblödningen: ”Inser vilken tur jag har haft”

Uppdaterad
Publicerad

I somras drabbades SVT-programledaren Inger Ljung Olsson av hjärnhinneblödning. Nu berättar hon om den tuffa resan tillbaka.

– Jag inser vilken tur jag haft på många sätt, berättar hon i Fråga doktorn.

Det var efter en reportageresa för Go’kväll som Inger Ljung Olsson kom hem och kände att något inte stod rätt till.

Hon hade ont i huvudet hela resan hem. När hon kom hem la hon sig på soffan och efter det gick allting snabbt.

Fråga doktorn

– Min man märkte att ”hon brukar inte gnälla så här mycket”. Han kom och satte sig och frågade hur det egentligen var med mig. Sen minns jag inte mer, berättar hon i Fråga doktorn.

Opererades samma kväll

Tack vare maken kom hon snabbt till sjukhus.

Läkarna konstaterade att hon fått en hjärnhinneblödning, en blödning i hjärnans subaraknoidalrum.

Operationen skedde samma kväll, sen låg hon nedsövd med respirator i tre veckor.

– Då fick jag lunginflammation och blodförgiftning. Det är tydligen jättevanligt att få lunginflammation när man ligger i respirator.

”Sa till alla att jag var i Ystad”

När hon väl vaknade upp mindes hon ingenting av det som hänt.

– Jag sa till alla att jag var i Ystad. Min man och syster gjorde en grej av att ringa till mig och fråga var jag är. 60 % av gångerna sa jag att jag var i Ystad, berättar hon.

Hög dödlighet

I majoriteten av fallen orsakas hjärnhinneblödning av ett pulsåderbråck, eller aneurysm, från hjärnans stora artärer.

Dödligheten ligger på 30–40 %.

– Jag inser vilken tur jag haft på många sätt. Jag var i goda händer. Min man var snabb med att få mig till sjukhuset. Jag kan röra mig, jag kan prata, jag kan se. Det är så mycket som kan hända.

Nu väntar arbetsträning, några timmar varje dag, på SVT-huset i Umeå.

– Det känns jättebra, säger hon.

Se hela intervjun i Fråga doktorn måndag 2 november kl 18.45 i SVT1 eller SVT Play.

Mer om hjärnhinneblödning

I majoriteten av fallen orsakas hjärnhinneblödning av ett pulsåderbråck, eller aneurysm, från hjärnans stora artärer.

Aneurysmet leder till en svår tryckstegring i hjärnan vilket orsakar en kraftig huvudvärk.

60–70 % av de som drabbas är kvinnor.

Det är betydligt yngre personer som drabbas än de som får en annan typ av stroke.

Dödligheten är ungefär 30–40 %.

Rehabilitering är av stor vikt. Patienter har sällan förlamningar, afasi eller liknande, vilket gör att det lätt missas i vården.

Symtomen är istället kognitiva och rör t ex koncentration, minne, uttröttbaret och liknande.

Källa: Peter Lindvall, docent och överläkare i neurokirurgi vid Norrlands universitetssjukhus

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fråga doktorn

Mer i ämnet