I jämförelse med kommuner som Robertsfors och Vindeln, med ungefär lika stor befolkning, är andelen idrottande ungdomar låg i Vilhelmina. Men Carin Gustafsson på Riksidrottsförbundet tror att siffrorna kan vara missvisande.

– Ibland känner jag att det här inte stämmer, att statistiken är fel. Ibland vill jag inte tro siffrorna. Det har blivit mer och mer administrativa krav, så det kan spela roll hur och om man registrerar, säger hon och fortsätter:

– En del föreningar med god ekonomi är inte så noga med LOK-stöden och andra kanske inte har en rutinerad kanslist.

Lågt deltagande och låg medelinkomst

Statistik från Centrum för idrottsforskning visar att i kommuner med låg medelinkomst förekommer en samvariation med lägre idrottsdeltagande. Bland landets tio kommuner med lägst inkomst hos befolkningen återfinns både Vilhelmina och Åsele.

– Det handlar dels om ekonomi, vi har en utveckling där ungas föreningsidrott blir dyrare och dyrare. Dels utbudet, ju längre ut på landsbygden man kommer desto mindre urval blir det, säger Johan R Norberg, professor i idrottsvetenskap och fortsätter:

– I en befolkning på under 7 000 är glesbygdsproblematiken särskilt jobbig, lägg därtill att vi är på väg in i en lågkonjunktur, kostnaderna ökar och skillnaderna ökar. Utvecklingen går åt fel håll, säger han.

Hör Vilhelmina-ungdomarna om bristen på idrottande i videon.