Mitt i Tärnaby ligger en av de gamla kyrkogårdarna, granne med församlingshem och kyrka. Här begravdes människor långt in på 1900-talet. Men det är inte så lätt att se. Ibland måste man – bokstavligt talat – röja sig väg genom växtligheten för att hitta gravstenarna.

Naturen håller på att ta över, och det sker med kyrkorådets välsignelse.

– Det finns ett beslut att den ska återgå till att vara en skogskyrkogård, att gräset och skogen ska få ta över, säger Stig-Harry Johansson, som är ordförande i Tärna kyrkoråd.

– Jag har inte hört några klagomål på att det skulle vara stötande hur det ser ut.

Tycker det är en skandal

Många tärnabor har anhöriga som vilar på kyrkogården. Bland andra Östen Persson. Här ligger hans farfars far och en morbror. Och han är mycket kritisk till hur det ser ut på gravplatsen.

– Jag tycker det är närapå skandal. Och jag tycker att de hedrar inte minnet av de gamla som ligger här, utan man kan säga att det är mer eller mindre som en sopstation, tycker Östen Persson.

Totalt finns i Tärnaby fyra kyrkogårdar som ser ut så här. Ett par av dem anses kulturhistoriskt intressant.

– De är av Riksantikvarieämbetet klassade som fornlämning, och finns med i länsstyrelsens fornvårdsprogram. Det innebär att församlingen kan söka bidrag från oss för vård och skötsel, säger Katrine Nygren, biträdande länsantikvarie.

Får förbli vildvuxna

Länsstyrelsens insatser kan fördröja men inte förhindra naturens framryckning. Tärnas kyrkogårdar lär alltså förbli ganska vildvuxna. Att kyrkorådet skulle ändra inställning verkar inte troligt.

– Det som människan rört, det ska naturen återta. Och så är nog tanken också med den här kyrkogården. Sen är det ju också så att det är en stor ekonomisk fråga att underhålla kyrkogården, säger Stig-Harry Johansson.

Det sista argumentet väger lätt i Öster Perssons öron.

– Det måste ju få kosta, det ser faktiskt ovårdat ut, säger han.

– Då man lever och betalar skatt är det bra. Men då man går bort bryr dom sig inte alls om en.

Göran Zackari