Beslutet fattades nyligen av landstingsfullmäktige, men personalen i Sundsvall är orolig för konsekvenserna. De framhåller att konsekvenserna av nedläggningen blir en kompetensförlust och försämring för patienterna.
Befarar skrivbordsutredningar
– Enligt vår uppfattning kommer patienterna att få en sämre service. Kvaliteten på de utredningar som de har rätt till kommer att bli sämre. Framförallt beroende på att avståndet från Umeå till respektive arbetsplatser blir längre och risken är ju överhängande att man lockas att göra skrivbordsutredningar, säger Urban Svedberg som är kemist och yrkeshygientekniker på arbets- och miljömedicin på Länssjukhuset i Sundsvall.
Avdelningen är en expertinstans som förebygger och utreder ohälsa som kan kopplas till arbetslivet. Men nu läggs verksamheten ner och patienterna hänvisas till Umeå.
Rimmar illa
– Man blir förvånad att man i en av Sveriges regioner som har de tyngsta industrierna lägger ner en arbets- och miljömedicinsk klinik. Det rimmar inte alls. Nu kommer Umeå att få ansvar för hela Norrlands arbets- och miljömedicin, med en handfulll människor på personalsidan som ska hantera det här. Det rimmar inte alls, säger Urban Svedberg.
Han menar att 30 års erfarenhet försvinner. Och han framhåller att arbetsplatsutredningar, som det ofta handlar om, måste ske lokalt. Det är svårt att göra på distans. Och ska de göras på plats så blir det många och långa resor för personalen i Umeå. Men landstingsledningen menar att det kommer att bli bra att koncentrera resurserna för hela Norrland på ett ställe.
Långsiktig lösning
– Vi kommer att erbjuda de här tjänsterna mer långsiktigt än vi klarar själva. Vi klarar inte återväxten själva på så pass få patienter som det är, cirka 40 per år. Totalt sett handlar det nu om cirka 200 patienter per år i hela Norrland och vi tänker att det blir bra att klara det på det här sättet, säger utredaren Peter Löthman som är hälso- och sjukvårdsdirektör i Västernorrland.
Han framhåller också att det finns en god kompetens i Umeå vad gäller stresshantering och beteendeförändringar. Och framhåller att de ska klara att täcka ett stort område, trots avstånden.
Många och långa resor
– Vi har ju beskrivit vårt behov och då menar Umeå att de klarar det. I de här överenskommelserna ingår det ju att yrkeshygieniker besöker arbetsplatserna. Det ingår i det vi betalar för. Men visst de kommer att få resa från Umeå till södra gränsen i Härjedalen upp till Riksgränsen, så de får en väldigt stor geografi förstås, säger Peter Löthman.
Men de yrkesverksamma på avdelningen i Sundsvall är av annan uppfattning.
SVT: Är det inte bra att koncentrera resurserna?
– Det här är en sällsynt dåligt val av verksamhet att centralisera. Det är egentligen arbetsplatsen som är patienten, det är något fel på arbetsplatsen och patienten är ett symptom på detta. Så det är arbetsplatsen som ska utredas och då är det viktigt att man finns nära arbetsplatserna och kan arbetsmiljöerna, menar Urban Svedberg.
Bakgrunden till nedläggningen är att Landstinget i Jämtland slutade köpa tjänster av arbets- och miljömedicin i Västernorrland och istället vände sig till Västerbotten. Då väcktes idén att göra likadant här.
Ville behålla filial
Tanken var att behålla en filial i Sundsvall, som skulle styras av landstinget i Västerbotten. Men det ville inte personalen och då blev det nedläggning, säger Peter Löthman.
– Det var ju vårt ursprungsförslag att ha kvar en verksamhet i Sundsvall som drevs från Umeå men det förutsätter ju att vi kunnat rekrytera kompetens. Men de medarbetare vi har valde ju att inte byta arbetsgivare och jag har respekt för det. Men konsekvensen blev att vi inte kunde ha kvar en lösning lokalt. Vi klarade inte av att bemanna den helt enkelt.
Klarar inte återväxten
I den övergripande utredning som gjorts kring Arbets- och miljömedicin i hela norra regionen påpekas vikten av en ”lokalt förankrad verksamhet ” och man framhåller att det skulle vara för långt för patienter i länet att åka till Umeå. Ändå tog man beslutet om nedläggning.
– Vi klarar inte återväxten själva på så pass få patienter som vi har, säger Peter Löthman.