Irene Hedlund är affärsområdeschef för återvinning på Hemab, det kommunala energi- och miljöbolaget i Härnösand.
Att frakta material som asbest långa vägar för att göra något så pass enkelt som att gräva ner det i marken, är det verkligen rimligt?
– Jag kan förstå att det kan uppfattas som en märklig affär, men materialet måste transportas dit där det finns plats att hantera det, säger hon.
Men hanteringen har ifrågasatts av bland annat Naturvårdsverket som skickade ärendet till Mark- och miljödomstolen:
Det handlar om en affärsmässig verksamhet där Härnösand kan erbjuda det länder i södra Europa saknar, markområden för deponi av den här typen av avfall, förklarar Irene Hedlund.
Asbesten är inpackad i dubbla lager av speciell plast när den grävs ner på ett område på återvinningsanläggningen i Älandsbro, strax utanför Härnosand. Den personal som hanterar säckarna får arbeta med täckande overaller och andningsmasker.
Enligt Irene Hedlund finns det ingen risk att farliga ämnen kan lakas ur när asbest deponeras i marken.
Det här är asbest:
Asbest är ett farligt ämne som kan orsaka flera allvarliga sjukdomar som till exempel cancer. Det är framförallt personer som arbetar inom byggbranschen som riskerar att bli utsatta för asbestdamm vid bearbetning av material som innehåller asbest.
Det är farligt att andas in asbestfibrer eftersom fibrerna kan orsaka flera allvarliga lungsjukdomar som till exempel cancer. Den vanligaste cancerformen är mesoteliom, som är en mycket allvarlig tumörform, och varje år dör ett hundratal personer i Sverige på grund av mesoteliom.
Asbest är förbjudet, men asbest har tidigare till exempel använts:
- som brandskydd i stålkonstruktioner, ventilationsanläggningar och soprum
- som värmeisolering i rör och värmepannor
- som bullerdämpning och armering i skivor, kanaler och golvplattor
- i underskikt till plastmattor
- i fix och fog till kakel
- i färger och plaster.
Källa: Arbetsmiljöverket