Hör Anita Wermelin berätta om sina erfarenheter av sköldkörtelvården. Foto: Johanna Sundbeck / Mittuniversitetet

Anita Wermelin: “Man blir inte riktigt trodd”

Publicerad

Anita Wermelin upplever att den sjukdom hon lider av, hypotyreos, inte tas på allvar av den svenska sjukvården. Till sist satsade hon tusentals kronor för att få vård utanför Sveriges gränser.
– Jag sökte dit för att jag inte tycker att jag fått någon hjälp här, säger hon.

Anita Wermelins sjukdomshistoria har sin början 2008. Hon drabbades av cancer och hennes sköldkörtel opererades bort.  Utan den hormonproducerande sköldkörteln fick hon ett år senare diagnosen hypotyreos.

Sjukdomen tvingade henne att sluta jobba ett år innan hon nådde pensionsåldern.

– Det var inte så här jag hade tänkt mig att livet skulle bli när jag blev ledig. Jag hade trott att jag skulle kunna umgås med mina barnbarn, men jag har inte orken, säger hon.

Fick diagnosen utbrändhet

De första 7 åren efter operationen mådde hon bra, sedan kom bakslaget. Hon kände sig utmattad, kunde inte sova och håret föll av. Trots det visade proverna som togs på vårdcentralen att hennes värden var normala.

Vid 64 års ålder fick Anita diagnosen utbrändhet.

– Sen kom Försäkringskassan in och då orkade inte jag hålla på att tjafsa mer för jag mådde så dåligt, så jag sa upp mig och slutade jobba, berättar hon.

”Man blir inte trodd”

När hon väl slutat arbete kände hon att vården inte tog henne på allvar längre.

– Jag upplever att man har jättesvårt att få hjälp och man blir inte riktigt trodd, det är fruktansvärt, säger Anita.

Britt Marie Nicolaisen, överläkare på medicinkliniken i Sundsvall, håller inte med. Hon säger att de symptom många patienter upplever beror på någonting annat än hypotyreos.

– Man drabbas av andra saker i livet som gör att man inte mår bra, och så hänför man allting till sjukdomen, säger hon.

Sökte hjälp utomlands

Trots att Anita fick stå för kostnaden själv, bestämde hon sig för att söka vård i Norge. Hon hade hörde talas om Balderkliniken som erbjuder en behandling som är svår att få i Sverige.

– Jag sökte dit för att jag inte tycker att jag fått någon hjälp här, säger hon.

Den norska läkaren kunde, enligt Anita, bekräfta att hennes symptom berodde på hypotyreos, men avrådde behandling på grund av Anitas hjärtklappning.

Nu är hon tillbaka på ruta ett igen.

– Det här är inget liv, säger hon uppgivet.

SVT I SAMARBETE MED MITTUNIVERSITETET

Publiceringen är ett samarbete med tre studenter på Mittuniversitetets journalistprogram. Studenterna har, under sin kurs i grävande journalistik, skrivit artiklar och producerat tv-inslag tillsammans med SVT Västernorrland. Hela deras arbete kommer att publiceras på Mittuniversitets journaliststudenters sida Dcase i slutet av maj.

Fakta om hypotyreos

Visa

Symptom

Trötthet eller mindre ork

Depression

Koncentrationssvårigheter

Frusenhet

Torr hud och torrt hår

Förstoppning

Viktökning

Minnessvårigheter

Långsam hjärtrytm

Ont i leder och muskler

Svårare att få barn

Vad händer i kroppen?

Sköldkörteln, som även kallas tyreoidea, sitter på halsens framsida strax nedanför struphuvudet. Den tillverkar livsnödvändiga hormoner som inverkar på nästan alla kroppens funktioner. Sköldkörtelns viktigaste funktion är att styra ämnesomsättningen i kroppen. Det sker genom att sköldkörteln bildar hormon som kallas T4 och T3. Sköldkörtelns funktion styrs i sin tur av hormonet TSH, som bildas i hypofysen vid hjärnan.

Vad är hypotyreos?

Hypotyreos är när sköldkörteln producerar för lite sköldkörtelhormon. Underfunktion i sköldkörteln drabbar omkring 2-3 procent av alla kvinnor och är mycket ovanlig hos män.

Behandling sker med läkemedel, framför allt levotyroxin. Det är ett syntetiskt framställt sköldkörtelhormon som liknar kroppens egna, tyroxin (T4) och som omvandlas i kroppen till trijodtyronin (T3).

Källa: Vårdguiden 1177

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer