– Patienterna har gjort sitt val. De förväntar sig en digital kontakt, men jag kan säga att det definitivt inte är gratis, säger Hans Wiklund som är regiondirektör i Västernorrland.

Det märks en ökning av antalet patienter som söker råd via olika nätläkarföretag. Under januari till augusti i år har privata vårdföretag som ger distansråd, fakturerat regionen 2,5 miljoner kronor. Det är mer än under hela förra året då kostnaden landade på 1,9 miljoner. Under 2017 var kostnaden 1,1 miljoner.

Kritisk mot ”systembrist”

De digitala tjänsterna behövs, menar regiondirektören, men han lyfter också fram problem med systemet.

– Det finns en irritation nationellt över regelverket-  att vissa nätläkarföretag,  genom att etablera sig i vissa regioner med särskilda villkor, kan konkurrera på något som kan uppfattas som ett oschysst sätt. Genom att det blir gratis för patienten men dyrt för hemregionen.

Slipper egenavgift

I vanliga fall betalar man som patient i Västernorrland en så kallad egenavgift, på 200 kronor för ett vårdbesök. Men i vissa landsting och regioner har man ingen patientavgift i primärvården.  

Det är i de regionerna som flera av nätläkarföretagen etablerat sig. Patienten som kontaktar en webbapp slipper egenavgift men företaget fakturerar sedan ditt hemlandsting och region Västernorrland betalar 650 kronor för ett läkarmöte, 600 kronor för tid med psykolog eller kurator och 300 kronor för övriga sjukvårdsmöten.

Nätföretag hävdar sänkta vårdkostnader

Nätläkarföretagen å sin sida hävdar att de sänker vårdkostnaderna. Att ett digitalt möte är billigare än ett fysiskt. Att tillgänligheten ökar och att man får hjälp i tid. ”Bakom varje siffra finns en patient, och med digital vård kan vi både öka tillgängligheten och minska onödigt lidande för alla i vårt avlånga land.” kan man läsa på vårdföretaget KRY:s hemsida. 

Sena ur startblocken

På region Västernorrland är man i färd med att bygga upp egna digitala tjänster. De behövs, menar regiondirektören, som samtidigt antyder att arbetet borde ha startat tidigare.

– Jag måste nog säga att vi var lite sena ur startblocken när det gäller digitaliseringen, men vi jobbar med att utveckla ett antal digitala vårdtjänster, medger Hans Wiklund.

Satsar 50 miljoner

Sedan en tid tillbaka pågår en större satsning på digitalisering; projekt Digga Hälsocentralen, i samarbete med vårdföretaget Premicare och Mittuniversitetet. Man satsar 50 miljoner under tre år på att digitalisera inom primärvården.

– Långsiktigt finns det bara ett val för oss, och det är att ge ett riktigt bra digitalt erbjudande på din egen hälsocentral. Det är det kvalitetsmässigt bästa alternativet för patienten, med kontinuitet och att kombinera fysiskt besök med digital kontakt när det är lämpligt.

– Jag tror att det behövs en diskussion om vilken vård som är rimligt att ge digitalt och vilken ska ges vid ett fysiskt besök.