Den nya dataskyddsförordningen, GDPR ”General Data Protection Regulation” ska stärka den personliga integriteten för alla EU-medborgare. I korthet innebär den nya lagen en bredare definition av vad som identifierar en person i till exempel arkiverade dokument hos kommuner, myndigheter, företag och föreningar.  

–  Det innebär att man måste se över det sätt som man hanterar personuppgifter på. Framför allt när det gäller ostrukturerat data som e-post eller gemensamma datalagringsytor, det säger Peter Mankenskiöld vid kommunföreningen Sambruk. 

Enorma mängder data 

Enligt Mankenskiöld hanterar en genomsnittlig kommun med 35 000 invånare mellan 15–20 terabyte data per år. En omöjlig uppgift för kommunernas handläggare att hantera. Därför har föreningen Sambruk, där flera kommuner är medlemmar, sjösatt ett projekt där artificiell intelligens väsentligt ska snabba på processen.  

– Den här maskinen kan läsa och även förstå väldigt mycket av vad den läser betydligt mycket snabbare än vad en människa gör, säger Peter Mankenskiöld som leder projektet.

AI hjälper handläggaren

Samspelet mellan datorkraft och granskande handläggare ska skynda på genomlysningen ytterligare. När datorn misstänker att dokument kan innehålla personuppgifter är det upp till handläggare att titta på vad som framgår i dokumenten och om det behöver märkas upp ytterligare definitioner av personuppgifter som datorn inte känt till sedan tidigare. 

– Den typen av uppmärkning lär maskinen hur ett ord eller ett antal ord tillsammans ser ut. Det tillsammans utgör grunden för en ny sökning av presumtiva personuppgifter, säger Mankenskiöld.