Vissa nyheter återkommer varje år, vid olika tider på året. Och väcker samma uppståndelse varje gång. Oavsett om de är riktigt sanna eller inte. Foto: SVT / montage

Nyheterna som återanvänds

Det här ska handla om något som inte alls är nytt, tvärtom, snarare något som ni redan ni sett, läst eller hört flera gånger förr. Helt enkelt nyheter som envist kommer tillbaka år efter år. Perenna nyheter, helt enkelt.

Perenn  – latin för ”fleråring”.  Mest bekant kanske som begrepp när man talar om växter som kommer tillbaka år efter år – som vissnar om hösten, men gör comeback på våren. 

Mer perenner är lika vanligt inom journalistiken, och nu börjar även rena hittpå-nyheterna bli just perenna.
”Fake news”, som det kommit att kallas, har faktiskt kommit att bli ett ovanligt livskraftigt ogräs i nyhetsrabbatterna.

Samma sak – varje år

En typisk ”perenn nyhet” kan vara larmen inför skolavslutningar om förväntat ungdomsfylleri, följt av artiklar där polisen uttalar sig om hur problemet ska hanteras.

Eller kanske de årliga rapporterna om vattenkvaliteén i badsjöar, larm om sjunkande simkunninghet,  eller, för att ta ett exempel från en annan årstid, den ökade brandrisken i adventstider.  Eller de kommunala kostnaderna för snöröjning.

Bytte till katedern

Inte första gången ni sett eller läst något om detta, eller hur?

Peter Jonriksson jobbade i 16 år som journalist på Sundsvalls Tidning. För några år sedan bytte han bana och blev journalistlärare på Mittuniversitet.  Nu lär han framtidens murvlar att skilja nyhetsmässiga äpplen från päron.

– När vi pratar om perenna nyheter inom utbildningen så handlar det om nyheter man VET ska komma varje år, och ute på redaktionerna sätter man igång och gör årets variant på det här, säger Peter Jonriksson.

Fake News – med tydligt syfte

Men även hittepå-nyheterna dyker numera upp varje säsong.

Det kan handla om larm om förekomsten av vässade pålar eller spetsiga järnrör försåtligt placerade alldeles under ytan utanför badbryggor eller de årliga rapporterna om hästar i hagar som mystiskt knivskurits, gärna med antydningar om att de bisarra gärningarna utförts av ”utlänningar”.

– Jag gjorde själv under min journalisttid jobb om knivskurna hästar minst tre gånger, säger Peter Jonriksson.

Förbud mot ”Du gamla, du fria”?

Ett annat exempel är upprörda protesterna från elever som sägs ha förbjudits att sjunga nationalsången.  Stor besvikelse bland eleverna, upprörda röster från föräldrar.

År efter år, samma larm, samma heta känslor. Och lika fel varje gång, när någon går till botten med uppgifterna.

Vill skapa rädsla och osäkerhet

Peter Jonriksson menar att de som producerar just falska nyheter struntar i att de flesta genomskådar att det är påhitt.

– Redan när de väcker oro och osäkerhet fyller de sitt syfte, att folk känner att de inte kan lita på sin samtid, att saker går åt skogen.

– Det är poängen, själva målet med Fake News, säger han.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer