Efter att pojken som fotograferade smiskincidenten fick en påringning från skolan så uppsökte flickan rektorn. Hon ville veta varför pojken fick en hemringning och då förklarar rektorn att det var på grund av skolans förbud mot mobiltelefoner.
Totalt är inspelningen på tio minuter. Det här är en del av samtalet:
Rektorn: Så då hade X (en lärare) pratat med honom dan innan och sagt att du får inte ha telefon, du får inte hålla på med telefonerna under lektionstid.
Flickan: Nej, men han hade ju inte använt den i X (skolämnet), det var ju bara att han tog upp den då.
Rektorn: Det är väl att använda den. Varför skulle han...
Flickan: Det var ju bara för att han skulle ta kort på det.
Rektorn: Ja, men alltså då har man ju den värderingen.
Flickan: Det var ju för att jag bad om det. Det va ju...
Rektorn: Ja, men alltså...
Flickan: Det var ju inte på nåt annat sätt, att han använde den.
Rektorn: Nej, nej, men då finns det den värderingen bland er elever, att även fast vi har sagt att vi inte ska ha mobiltelefonerna, så får vi ta upp dom om vi bara ska knäppa det kortet. Vi får ta upp dom, vi får göra det. Ni gör som ni vill iallafall.
Flickan: På X (skolämnet) då satt han bara och kolla vad han skulle göra. Då använde han inte mobilen, det var ju bara då.
Rektorn: Jag tycker inte man måste försvara honom att han gjort det.
Flickan: Jag tycker det är konstigt.
Rektorn: Det är därför han fick hemringningen, för att han liksom inte lyssnade på det här. Och X (läraren) säger att han, det var det han blev irriterad på X (pojken) att han höll på med mobiltelefonen. Jag kommer att träffa X (läraren) idag på eftermiddagen igen och han mår ju dåligt, han tycker inte att det här är något kul. Och sen så får vi se hur vi ska göra, om det blir någon skriftlig varning, eller nånting sånt där och om vi kommer att behöva ha något mera förhör eller starta utredningar, prata med var och en av er när ni får berätta vad han har gjort eller hur han har gjort, eller om vi ska träffas hela klasserna och ni får berätta hur ni känner för honom...
Flickan: Inför han?
Rektorn: Ja. För att han vill ju inte... Jag har ju sagt att till honom det att flickorna upplever det som sexuella trakasserier, dom känner att det är något sexuellt som du håller på med. Då säger han att så är det inte. Då står ju ord mot ord här, eftersom ni tycker att ni känner er sexuellt utnyttjade, eller att det är sexuella trakasserier att han håller på lägger ner er på golvet och att han håller på och killar er och att han slår er i rumpan och tar er på låren och sånt. Då känner jag, då säger han så här: X (flickans namn) hon kommer ju alltid och kramar mig. X (pojkens namn) kommer ju alltid och kramar mig. Jag har trott att det har varit helt okej. Jag gillar dom här eleverna jag. Han förstår ingenting.
Flickan: Det var ju också på X (en annan skola). Så det var ju inte bara X (skolans namn) heller.
Rektorn: Vadå?
Flickan: Alltså, det har ju gått rykten om alltså...
Rektorn: Jamen, det är rykten. Det är ju dom här ryktena som har gått. Är det så här, eller är det inte så här? Hur känner ni?
Flickan: Det känns ju ganska konstigt om det går rykten här på skolan och samma rykten på X (en annan skola)
Rektorn: Jamen, hur känner du? För... Det får inte göra, det får inte vara... Och han vill inte, han säger det, att jag inte har fått reda på det här tidigare, säger han. Att folk har känt det så här.
Flickan: Innan, jag har inte tänkt på att... Nämen det är säkert nåt skämt, men nu när du väl blir äldre då blir det så här mer allvarligt. Det är ju därför jag inte har tagit upp det tidigare.
Rektorn: Mmm, men du sprang på och kramade honom?
Flickan: Ja.
Rektorn: Ja.
Flickan: Men alltså... ja.
Rektorn: För det är ju också det här att du kan springa på och krama honom, men om han kramar dig...
Flickan: Jomen, han kramade mig ju inte.
Rektorn: Nej. Men vad har han gjort på dig för någonting då?
Flickan: Han slog ju mig på rumpan och håller på och tafsar typ.
Rektorn: Ja. Och det här tafsandet, hur.. För det är ju just det här att ni uppfattar det som tafsande.
Flickan: Ja.
Rektorn: Att ni har en lärare som tafsar och så får det inte vara.
Flickan: Nej.
Rektorn: Och det kommer det ju att bli slut med.
Flickan: Mm. För det är ju alltså och jag trodde först att det bara var jag, men sen när det blir så här mer, då blir det ju såhära konstigt. Och det blir ju också en otrygghet att vara där med han då.
Rektorn: Javisst är det så.
Flickan: Varför jag kramar han det var ju för att vi har inte haft X (ämnet) nu det här året, å då tänkte jag att jag... Jag tänkte ju inte på det... Men sen efter, då... Efter det, då blev det ju bara... Jag trodde inte att han skulle göra något mer. För att jag tänkte ju inte på det. Men... Ja, så det var ju därför jag kom fram och kramade honom och så där. Men sen, då blev det ju bara helt, då blev det ju bara konstigt.
Rektorn: Men hur blev det där konstiga? Vad var det hände? Berätta för mig så att jag förstår.
Flickan: Ja, för att alltså... Jag kom bakom han, han hade typ så hära nåt ludd i håret. Så att jag sa typ ”ludd-X” (lärarens namn), eller vad jag sa och kittla han här. Och sen gick jag så här och sen sa X (pojkens namn) du har en fläck på tröjan, å jag bara: Nej, det har jag inte också kolla jag såhära.
Rektorn: Ja
Flickan: Ta kort på det då. Så tog han kort och när han väl skulle ta kort, då tog X (läraren) tag i mig också liksom hedde han ner mig på hans knä och smiskade. Och det såg man ju kanske på bilden också, om du har sett den?
Rektorn: Nej, jag har inte sett den.
Flickan: Nej, för alltså... Vill du se den?
Rektorn: Nej.
Flickan: Nej. För då ser man alltså hur jag ligger där också så där att han tar sats.
Rektorn: Mm.
Flickan: Och som sagt man kan ju inte ta bort bilden sen. Så blev det ju konstigt.
Rektorn: Mm. För han blev ju jätteledsen. Han vill ju inte att det ska vara så här, han. Och samtidigt så är det ju att det är ett dumt sätt att göra för honom, att lägga ner dig på sitt knä och låtsas smiska dig, eller om han nu smiskade dig, eller...
Flickan: Ja, och varför inte typ låtsas smiska i såna fall på ryggen, eller... Alltså, var som helst.
Rektorn: Mm.