Skolinspektionen: Behövs bättre stöd till skolor med låga kunskapsresultat

Uppdaterad
Publicerad

Under 10 års tid har 28 grundskolor runt om i landet haft långvarigt låga kunskapsresultat, långt under riksgenomsnittet. Nu offentliggörs en rapport från Skolinspektionen där man granskat skolorna och bland annat kommit fram till att de behöver ett bättre stöd. En av skolorna är Nivrenaskolan i Sundsvall.

Gemensamt för de granskade skolorna är att en stor andel av eleverna gått ut skolan utan fullständiga betyg och att kunskapsresultaten varit bland de lägsta i landet under åren 2010-2019.

Missriktat och bristfälligt stöd

Enligt Skolinspektionen är en av de viktigaste erfarenheterna i rapporten att stödet till rektorerna från skolornas huvudmän, framförallt kommuner, är både missriktat och bristfälligt.

– Många satsningar görs men det som saknas är de specifika satsningarna, att skolhuvudmännen tar reda på skolornas behov, säger Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.

Få riktade insatser

De åtgärder som gjorts har inte syftat till att vända långvarigt låga kunskapsresultat. En tredjedel av huvudmännen har inte genomfört några riktade insatser alls, konstaterar Skolinspektionen i sin rapport.

– Satsningarna man gör handlar många gånger inte om undervisningen, de kan handla om organisatoriska åtgärder, men det är oerhört viktigt att satsa på undervisningen, menar Helén Ängmo.

Många elever med utländsk bakgrund

Många av skolorna i granskningen ligger i anslutning till storstadsområden och hade under läsåret 2019-2020 en hög andel elever med utländsk bakgrund. Där krävs riktade åtgärder.

– Det är väldigt viktigt med språkutvecklande arbetssätt eftersom det på flera av skolorna finns många elever som är nyinvandrade och ännu inte är starka i det svenska språket, säger generaldirektör Helén Ängmo.

Föräldrarna till eleverna på de granskade skolorna är också oftare lågutbildade jämfört med andra skolor.

Många rektorsbyten

Skolinspektionen konstaterar också att de granskade skolorna visserligen har fler lärare per elev än riksgenomsnittet men att andelen behöriga lärare är lägre och att skolorna ofta har en stor omsättning av rektorer. På en tredjedel av skolorna har man haft 5-8 olika rektorer under granskningsperioden.

En av de granskade skolorna är Nivrenaskolan söder om Sundsvall som SVT besökt. Skoldirektören i Sundsvalls kommun, Urban Åström, kommenterar kritiken mot huvudmännen så här:

– Tittar man bakåt i tiden hade man nog kunnat gjort på ett annat sätt men jag tror att vi har löst upp det här genom att ändra organisationen.

Lista: De 28 granskade skolorna

Skola, huvudman:

  • Anneroskolan, Helsingborgs kommun
  • Bengtsgården, Bengtsfors kommun
  • Bäckahagens skola, Stockholms kommun
  • Ersängsskolan 7-9, Umeå kommun
  • Farsta grundskola, Stockholms kommun
  • Fittjaskolan Norra Botkyrka, Botkyrka kommun
  • Fuxernaskolan 7-9, Lilla Edets kommun
  • Gamlestadsskolan H, Göteborgs kommun
  • Gullstensskolan 7-9, Gullspångs kommun
  • Gårdstensskolan, Göteborgs kommun
  • Hagsätraskolan, Stockholms kommun
  • Hovsjöskolan, Södertälje kommun
  • Hökarängsskolan, Stockholms kommun
  • Karsby International School, Botkyrka kommun
  • Katolska skolan av Notre Dame, Vår Fru AB
  • Lillholmsskolan, Stockholms kommun
  • Maserskolan, Borlänge kommun
  • Nivrenaskolan, Sundsvalls kommun
  • Norretullskolan, Kristianstads kommun
  • Nytorpsskolan, Göteborgs kommun
  • Ronnaskolan, Södertälje kommun
  • Sofielundsskolan, Malmö kommun
  • Stora Sätraskolan, Gävle kommun
  • Sylteskolan 7-9, Trollhättans kommun
  • Utmarksskolan, Göteborgs kommun
  • Viskaforsskolan 7-9, Borås kommun
  • Västerholms friskola, Västerholms Friskola AB
  • Vättleskolan, Göteborgs kommun

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.