Precis som namnet antyder handlar det om att göra två donationer, både ägg och spermier doneras till de eller den barnlösa. Dubbeldonation har varit tillåtet i Sverige sedan januari år 2019.

Då blev det även tillåtet för par eller singelkvinnor som genomgått  IVF-behandling att donera sina kvarvarande embryon till barnlösa. Det kallas för embryodonation.

Etiska dilemman – embryodonation

Sedan lagen kom har dubbeldonation används mycket mer än embryodonation. Anledningen är att embryodonation innebär hel del etiska dilemman: IVF-embryons föräldrar har inte genomgått samma kontroller och blivit godkända som vanliga donatorer. Det gör att embryot kan bära på eventuella smittsamma eller ärftliga sjukdomar. Det finns också ett problem med att föra vidare infertilitet som de flesta som genomgår en IVF bär på i olika grad. En svår etisk fråga när det gäller embryodonation handlar också om i fall det ska vara möjligt att donera flera embryon och därmed låta flera personer växa upp och ha helsyskon som de inte känner till i andra delar av landet.

Etiska dilemman – dubbeldonation

I och med att det blev tillåtet att göra dubbeldonation öppnades dörren för lesbiska par att kunna bära varandras barn genom att donera sina ägg till varandra. En metod som många par ser som en kärlekshandling och ett sätt att öka känslan av en gemensam graviditet. Väldigt få kliniker går dock med på att utföra den här behandlingen om det inte finns några medicinska skäl – exempelvis om den ena kvinnans ägg är dåliga men hon är bäst lämpad att bära ett barn. Anledningen är att en donation av ägg är förenat med flera risker, exempelvis ökad risk för missfall. Om kvinnan kan bli gravid med sina egna ägg är de att föredra hävdar majoriteten av alla kliniker.  

Hösten 2021 väntas Socialstyrelsen förtydliga sina föreskrifter kring framför allt embryodonation men även dubbeldonation och ge vården tydligare riktlinjer kring hur de ska tillämpa den två år gamla lagen.