Foto: Melker Blomberg/SVT

Durspelet – en korsning mellan dragspel och munspel

Uppdaterad
Publicerad

Tomas Fagerberg är musiklärare och hans specialitet är egentligen blåsinstrument som klarinett och saxofon – men han överför gärna sina kunskaper på ett smidigt litet dragspel som kallas durspel.

Tomas Fagerberg är musikant, folkmusiker och musiklärare som undervisar på ett flertal instrument, bland annat klarinett, saxofon och tvärflöjt. Han är med i Västerås Big Band och stadsmusikkåren i Västerås.

Han trivs bäst med att ha sitt durspel på magen – traditionellt sitter man ner och har det på benet med bara en axelrem.

– Men det blir så fladdrigt, tycker jag, säger Tomas Fagerberg.

Metalltungor vibrerar av luften

Durspelet kallades ursprungligen för dragspel, men när det började komma flera olika slags dragspel, och det stora, liktoniga blev vanligt, fick man behov av att kalla durspel för just durspel.

– Det som gör att det blir en ton är att det sitter metalltungor som vibrerar av luften.

Hur har du lärt dig spela?

– Hemma på kammaren. Alltså, jag spelar ju andra instrument – jag är ju blåsare, jag spelar klarinett och saxofon, så då kan man ju alltid överföra kunskaper. Jag jobbar dessutom som musiklärare, så jag är van med olika instrument. Men jag tog en lektion av en kompis som var duktig att spela, sen har jag lärt mig själv.

Durspelet är ett litet dragspel. Vanligast i Sverige är tvåradiga, men det finns många andra varianter. Varje knapprad utgör i regel en egen tonart i dur.

Det som skiljer durspelet från det ”vanliga” dragspelet är att det har två toner på samma knapp, beroende på om bälgen pressas samman eller dras ut – inte olikt ett munspel.

Durspelet har varit ett vanligt instrument i svensk folkmusik. De har även kallats ”magdeburgare”.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer