Urinvägsinfektion, problem med att mensblodet inte kommer ut ordentligt och samlagsbesvär är olika exempel på besvär som kan vara kopplade till könsstympning. 

Amanda Sigholm är läkare på Kvinnokliniken i Västerås och har träffat flera kvinnor som blivit könsstympade. Enligt henne fångas dessa kvinnor vanligtvis upp då de besöker mödravården i samband med en graviditet. 

– Om kvinnan kommer från ett land där könsstympning är vanligt förekommande så ställer barnmorskan frågan. Därefter görs en undersökning och utifrån det görs en bedömning om kvinnan kan undersökas samt föda barnet säkert. Om man är osäker eller inte tror det kommer kvinnan remitteras vidare till gynekolog, berättar hon.

17 kvinnor sökte vård för könsstympning

Att få kvinnor söker vård för könsstympning framkommer även i statistiken. 

– Det var 17 kvinnor 2021 som sökte vård för könsstympning i Västmanland. Det är ett jättelitet antal. Det speglar också hur vi diagnossätter, förklarar Amanda Sigholm. 

Att förebygga att könsstympning sker är inget som pågår just nu på Kvinnokliniken i Västerås och Amanda Sigholm menar att det är svårt att nå ut till kvinnorna med information om ämnet. 

Dock pågår ett nytt projekt med kulturdoulor där förhoppningen är att man ska lyfta frågan kring könsstympning mer.