Under veckan har groddjuren setts leka i dammarna på Djäkneberget i Västerås flera morgnar i rad.
– Jag har följt groddjuren här i säkert 30 år och de senaste åren har de bara blivit färre och färre. Det kunde vara så mycket som 3 000 förr, i år har vi räknat till ungefär 150 romklumpar, säger Anders Nylén.
– Det innebär runt 150 honor och förhoppningsvis ungefär lika många hanar, förklarar han.
Rensningen av dammarna som gjordes i höstas var för att skapa bättre miljö för groddjuren och också få bort de guldfiskar som flyttat in.
Men det finns även andra hot. De virus och svampsjukdomar som tagit död på groddjur i andra delar av världen har upptäckts på sina håll i Sverige på senare år.
– Det innebär att grodforskare , experter och andra som är särskilt intresserade, behöver vara – och är – särskilt noggranna. Till exempel inte använda samma utrustning i olika dammar och att rengöra allt ordentligt emellan, säger stadsbiolog Kerstin Isaksson.
Groddjuren på Djäkneberget
På Djäkneberget finns fem groddjursarter: vanlig groda, åkergroda, större och mindre vattensalamander och vanlig padda.
När våren kommer börjar grodorna vandra från sina vinternästen för att leka (para sig och lägga rom) i dammarna. Det har de gjort under många år och är ett välkänt och välbesökt vårtecken i staden.
Sedan 2011 anordnas ”Groddjurens dag” på vårkanten, då kan besökare också ställa frågor till stadsbiolog Kerstin Isaksson och groddjursexpert Anders Nylén.
Arrangemanget uteblir dock 2020 eftersom uppstädningen efter höstens rensning inte är färdig och man inte vill störa djuren och göra det under deras lek.
Enligt SVA – Sveriges veterinärmedicinska anstalt – är groddjur fridlysta.
Källa. Västerås stad /SVA