Lupin, jättebalsamin, jätteloka och parkslide är arter som är invasiva och som aktivt bekämpas då de hotar den biologiska mångfalden. Foto: SVT

Invasiva arter hotar den biologiska mångfalden – tränger bort våra inhemska växter

Uppdaterad
Publicerad

Känner du till dem? Jätteloka, jättebalsamin eller parkslide? Det borde du kanske. För dessa främmande, invasiva växter blir allt vanligare i Sverige och de tränger bort andra växter.

Lupiner är numer så vanliga längs våra vägar att många tror att de är ett naturligt inslag i vår flora. Men så är inte fallet. Lupinen är en amerikansk trädgårdsväxt som har spridit sig över hela landet och utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. Svenska växter strängs undan av den snabbväxande lupinen som snabbt sprider sig, framför allt längs vägarna.

Allt vanligare syn

Och på senare år har andra, invasiva växter blivit allt vanligare. Det handlar om den giftiga jättelokan, den snabbväxande jättebalsaminen och den väldigt spridningsbenägna parksliden som alla tre är invasiva arter som aktivt ska bekämpas så att den inhemska floran kan bevaras.

– Man ser att det är väldigt mycket längs vägar och vattendrag, det är de största spridningsvägarna, säger Sandra Gullbrand som är naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen.

Jättebalsaminen

Just längs vattendrag trivs den högväxande jättebalsaminen. Den kan bli 2,5 meter hög och frodas i fuktiga miljöer. Dess många, rosa blommor lockar till sig pollinatörer.

– Den tar gärna över på andra växters bekostnad, så att den biologiska mångfalden blir mindre. Och då den har stora blommor så kanske pollinatörerna bara kommer till jättebalsaminen istället för att vara på andra växter runt omkring, säger Sandra Gullbrand.

Den giftiga jättelokan

Jättelokan är en annan högväxande art som dessutom är giftig. Kommer man i kontakt med växtsaften i kombination med solljus så får man brännblåsor på huden. Så försiktighet krävs när man ska bekämpa den växten.

– Det är skyddsutrustning på som gäller, och blomställningarna ska tas bort. Och precis som med jättebalsaminen så ska jättelokan fraktas till återbruket för förbränning, säger Sandra Gullbrand.

Parkslide och gul skunkkalla

Andra invasiva arter som blir vanligare i Sverige i och med att klimatet blir varmare är parkslide och gul skunkkalla. Parkslide är en synnerligen seglivad växt som är oerhört svår att få bort om den fått fäste. Den gula skunkkallan finns än så länge endast i södra Sverige men farhågan är att även den kommer att sprida sig norrut.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.