Kriminalvården: ”Trots allt en liten del av straffen som preskriberas”

Publicerad

Regelverket som gör att fängelsestraff skrivs av efter en viss tid om den dömda inte dyker upp för att avtjäna det, håller på att ses över. Samtidigt är det förhållandevis få av dagens domar som blir preskriberade, enligt Kriminalvården.

– Det brukar ligga runt hundra stycken per år, säger Geska Mark tf gruppchef, Kriminalvårdens placeringssektion.

I slutet av oktober var 1048 personer i Sverige fortfarande på fri fot trots att de ska sitta i fängelse. Åtta av dem är just nu hemmahörande i Västmanland.

Det är personer som inte varit frihetsberövade när fängelsedomen fallit.

När de sen fått besked av Kriminalvården vilken anstalt de skall avtjäna sitt straff på har de inte infunnit sig inom den tid som angetts  – vilket kan vara max 75 dagar.

Hållit sig undan när polisen kommit

De har då blivit sökta efter av lokal polis men inte blivit hittade eller helt enkelt lyckats hålla sig undan. Så småningom blir de efterlysta.

Hur stor del av de 1048 straffen som kommer hinna preskriberas innan en eventuell lagändring kommer till är svårt att säga.

Det vanligaste fängelsestraffet att skrivas av är för rattfylleri, berättar Geska Mark i videon.

Så lång är preskriptionstiden för fängelsestraff

Hur lång tid det måste gå innan ett ej påbörjat fängelsestraff preskriberas beror på hur långt fängelsestraffet är. Exakt vilka regler som gäller framkommer i brottsbalken 35 kap. 8 § enligt följande:

Ådömt fängelse bortfaller, om domen ej börjat verkställas innan tid som nedan sägs förflutit från det domen vann laga kraft:

  1. fem år, om fängelse ej över ett år ådömts,
  2. tio år, om fängelse på längre tid än ett år men icke över fyra år ådömts,
  3. femton år, om fängelse på längre tid än fyra år men icke över åtta år ådömts,
  4. tjugo år, om fängelse på viss tid över åtta år ådömts,
  5. trettio år, om fängelse på livstid ådömts.

Källa: Brottsbalken

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.