Foto: Ångkraftverkets arkivVisa alla (5)
Visa alla (5)

Människoöden efterlyses

Publicerad

Mycket finns skrivet om det nationellt intressanta gamla ångkraftverket i Västerås. Vi vet allt om tekniken och männen som gjorde det möjligt men nästan inget om kvinnorna eller arbetarna på golvet. Det vill det nybyggda hotellet i huset råda bot på.

Legends of the past kallar hotellet sin efterlysning. På sin hemsida har man lagt upp foton från ångkraftverkets arkiv och ber nu västmanlänningarna att se om de känner igen någon på bilderna. Det man hoppas på är att få veta mer om levnadsödena hos de människor som porträtterats.

– Vi är otroligt nyfikna på människorna bakom bilderna. Ångkraftverket firar 100 år i år och människorna bakom är ju verkets själ, säger hotellets vd Kai Pasma.

Hotellet har fått in namn på vissa av personerna bakom bilderna men man vill veta mer och gärna få in privata bilder. Dessutom saknas det kvinnor på bilderna trots att det fanns en del kvinnor anställda, åtminstone på kontoren.

– Vilka var deras livsöden? När kom de till jobbet och var lämnade de barnen? Det vill vi gärna veta, säger Kai Pasma.

Karl Axel Jacobsson.

Inga kvinnor i driften

Karl Axel Jacobsson i föreningen Ångkraftverkets vänner är elkraftingenjör och vet allt som är värt att veta om det gamla verket. Han har bland annat skrivit en bok om anläggningen.

– Det fanns inga kvinnor på golvet, i driften. Däremot fanns det kvinnor på kontoret.

I Karl Axels bok finns några kvinnor avbildade på foton men då alltid i sällskap med sin chef.

Vad vet han då om de bilder hotellet lagt ut på sin hemsida?

– När det gäller bilden på de två männen i arbetskläder så var de så kallade vattenpassare. De höll koll på vattennivåerna i pannorna och att det kom in kol till pannorna.

Foto: Ångkraftverkets arkiv

100 års jubileum i år

I år är det 100 år sedan ångkraftverket togs i drift. Ångkraftverket var på många sätt en nationell angelägenhet när det togs i drift 1917. Då för att kunna leverera reservkraft till den framväxande industrin när älvarna i norr inte kunde leverera el. Staten ville också ha ett reservkraftverk inne landet på betryggande avstånd från eventuellt invaderande styrkor, därav placeringen i Västerås. De stora ångpannor som senare byggdes  i tornen i kraftverket gjorde verket internationellt känt.

– Tekniken var helt unik, det fanns inget liknande i hela världen, berättar Karl Axel.

–Tack vara konstruktionen kunde ångpannorna börja leverera el till kraftnätet inom 15-20 minuter efter att de satts i drift. Ute i världen tog kanske ett halvt dygn att komma igång eftersom man var tvungen att värma upp anläggningarna långsamt för att inte få spänningar i rör och ledningar.

Foto: Ångkraftverkets arkiv
Foto: Ångkraftverkets arkiv

  Fantastiskt vackra bilder

Hotellet i det gamla ångkraftverket hoppas nu få veta mer om bilderna med hjälp av västmanlänningarna.

– Har man information om personerna på bilderna eller egna bilder vill vi jättegärna att man hör av sig till oss, säger Kai Pasma.

Hotellet kommer att använda bilderna i sina lokaler. I allmänna utrymmen och inne på hotellrummen. Man har också planer på att ta nya bilder med de byggnadsarbetare som idag håller på att bygga om den gamla byggnaden till hotell.

–Självklart använder vi inga privata bilder utan ägarnas tillstånd, tillägger Kai som hoppas på att allmänheten nu hör av sig.

– Det är fantastiskt vackra bilder men vi vill ju veta mer om människorna bakom.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer