Saker som kan ingå i kostnaden är bland annat pennor, skrivpapper och tejp. Foto: TT

Så mycket lägger din kommun på kontorsmaterial

Uppdaterad
Publicerad

Kontorsmaterial kostade Sveriges kommuner 400 miljoner kronor förra året. I Västmanland landade den totala kostnaden på mer än åtta miljoner kronor och kommunernas kostnader för kontorsmaterial varierar stort.

8.286.000 kronor blev den totala kostanden för kontorsmaterial för kommunerna i Västmanland 2016. I Skinnskatteberg låg kostnaden på 90 kronor per invånare 2016, jämfört med 12 kronor per invånare i Surahammar.

– Sett på riksnivå har kostnaden sjunkit sedan 2011, men det är inga stora svängningar, säger Anita Brandt, handläggare på SCB.

Enligt siffror från SCB:s räkenskapssammandrag som Nyhetsbyrån Sirens sammanställt har Surahammar spenderat näst minst per invånare av totalt 289 kommuner i landet. I botten hamnade Smedjebacken, Dalarnas län, med 11 kronor per invånare.

Högst kostnad i Skinnskatteberg

Skinnskatteberg som spenderat mest i Västmanland hamnar på en 18:e plats om man ser på hela riket. I topp ligger Torsås, Kalmar län, med 166 kronor per invånare.

– Det här är siffror som i många fall plockas rakt ur redovisningen och bygger på en kontopost från kommunernas rekommenderade kontoplan. Saker som kan ingå är bland annat förbrukningsmaterial som häftapparater, linjaler, pärmar, pennor, skrivpapper och tejp, säger Anita Brandt.

– Skinnskatteberg, 90 kronor per invånare.

– Arboga, 58 kronor per invånare.

– Norberg, 49 kronor per invånare.

– Sala, 45 kronor per invånare.

– Fagersta, 44 kronor per invånare.

– Hallstahammar, 28 kronor per invånare.

– Köping, 27 kronor per invånare.

– Västerås, 26 kronor per invånare.

– Kungsör, 18 kronor per invånare.

– Surahammar, 12 kronor per invånare.

Källa: SCB:s räkenskapssammandrag

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer