Foto: SVT

Verksamhetschef slår larm efter adhd-explosion

Publicerad

Antalet adhd-diagnoser på barn har ökat med 700 procent de senaste tio åren i Västmanlands län och trenden kan ses över hela landet. Men det är inte säkert att alla som får en diagnos faktiskt har adhd.

OBS: Denna artikel är publicerad i februari 2014. Ha i åtanke att den inte nödvändigtvis beskriver nuläget.

– Diagnosen ställs efter en symtombeskrivning, som handlar om att barnet har svårt att koncentrera sig, är överaktivt och impulsivt och det kan man vara av olika skäl, säger Philip Eskridge, verksamhetschef på barn- och ungdomspsykiatrin i landstinget Västmanland.

En sådant skäl är den dåliga arbetsmiljön i dagens skolor, enligt verksamhetschefen.

”Tar oss för pannan”

– När vi gör skolbesök tar vi oss ibland för pannan efteråt och säger att det är fullt förståeligt att barnen får koncentrationssvårigheter, det skulle vuxna också få i en sådan miljö och om man inte ser det på det sättet kan man välja att rubricera det här som en neuropsykiatrisk störning istället för en arbetsmiljöstörning, som det faktiskt kan vara.

SVT har tidigare rapporterat om att köerna för att få en adhd-utredning har växt och BUP upplever att många föräldrar i det närmaste kräver en diagnos.

– De kan komma hit med rena beställningar och bli fruktansvärt besvikna om de inte får en diagnos på sitt barn, det kan bli riktigt hätskt härinne, säger Philip Eskridge.

Inga extra resurser

En anledning till föräldrarnas angelägenhet kan vara att skolor vägrar att sätta in extra resurser om det inte finns en diagnos.

– Jag vet att vissa skolor ställer krav på en diagnos för att barn ska få extra hjälp och det sätter både föräldrar och oss i en väldigt besvärlig sits, dessutom är det inte förenligt med skollagen.

I dag beräknas mellan tre och fem procent av landets skolungdomar ha adhd och enligt Socialstyrelsen är de flesta medicinerade. Detta trots att Läkemedelsverket rekommenderar medicin som en sista åtgärd.

– Ja, det kan vara så att vi medicinerar lite för tidigt och det handlar dels om våra egna bristande resurser, dels om påtryckningar från föräldrar, dels om att vi vet att de samhällsförändringar och åtgärder som krävs tar så lång tid att vi känner att vi måste göra något här och nu för det här barnet, säger Philip Eskridge.

Lugn räcker långt

Det som enligt riktlinjerna för arbetet med adhd ska ta plats innan medicinering är bland annat föräldrautbildning och anpassning av skolan. Ett lugnare klassrum skulle enligt Philip Eskridge räcka långt.

– Jag tror att väldigt många skulle slippa att diagnostiseras med adhd – det är inte BUPs arbete att medicinera mot en dålig skolmiljö.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer