Döva Basem i Gaza: ”Vi svälter – men vågar inte hämta mat”
Döva i Gaza är extra utsatta i den pågående krisen. Matutdelningarna har blivit farliga platser där bara de starkaste och friskaste vågar riskera livet för att hämta förnödenheter.
– Jag ber alla döva att inte gå till matutlämningen. Det är för farligt, säger Basem Alhabel.
83 procent av alla funktionsnedsatta har förlorat livsviktiga hjälpmedel som hörapparater i Gaza, enligt Ekot som tagit del av en rapport från FN. Samtidigt har livsviktiga matutlämningsställen flera gånger blivit slagfält. Nu vågar döva inte närma sig dem medan de svälter. Basem Alhabel, tillsammans med sin fru och barn, lever i Gaza.
– Folk har blivit så smala att man ser revbenen på dem, säger han till SVT Nyhetstecken.
I jakt på livsviktiga förnödenheter blev Basem Alhabel plötsligt beskjuten vid ett matutlämningsställe, berättar han.
– Jag duckade och det smällde överallt. Sedan föll någon ihop, han dog. Framför mina ögon, säger Basem Alhabel.
Se honom berätta om när han blev beskjuten i videon ovan.
Uppmaningen till döva: Gå inte
Han gick därefter ut till sina 140 000 följare på Instagram och vädjade döva att hålla sig borta från matutlämningsställen.
– Döva hamnar i underläge och får därför mindre mat i jämförelse.
Det handlar om ungefär 1 500 döva som just nu befinner sig i Gaza, enligt den frivilliga hjälporganisationen Donation deaf Gaza som samlar in pengar till döva i Gaza. De upplever också att döva där har svårare att få förnödenheter.
FN ransonerade mat till döva
Världsförbundet för döva (WFD) har rapporterat om att förnödenheter tagit slut innan döva i Gaza hinner få information om utlämningen. Då ransonerade FN:s organ för matdistribution förnödenheter specifikt för döva, rapporterar The daily moth. Men det var innan FN slutade leverera mat, bland annat på på grund av att Israel blockerat leveranserna.
Basem Alhabel låter nu andra hämta mat till honom och hans familj. Medan priserna för mat har skenat hittade han på en mer kostsam lösning.
– Jag har grävt fram musslor mellan stenarna, säger han.
Men nu hotar Israel dem som tar sig ut till havs.
SVT har frågat Basem Alhabel om hans relation till terrororganisationen Hamas, vilket han säger att han inte har. Efter SVT:s publicering har SVT tagit del av en video där Basem Alhabel säger att han stöttar terrororganisationen Hamas. Han säger till SVT att det var en livesändning där han blev provocerad och står fast i att han inte har någon relation till terrororganisationen.
Vi har kompletterat artikeln information om Basem Alhabels relation till terrororganisationen Hamas. SVT söker Israel och Gaza humanitarian foundation (GHF).
Döva i krig
Döva riskerar missa livsviktig information i krigstider, enligt Världsförbundet för döva (WFD). I deras egen guide hänvisar de till ett antal konventioner samtidigt som de vädjar FN och dess medlemsstater att bland annat:
- Ge information, på landets teckenspråk, relaterat till humanitärt stöd, säkerhet och varningar.
- Involvera döva i all form av grundläggande stöd.
- Erbjuda döva tillgång till ett dövsamhälle.
Detta är insatser som staten och humanitära organisationer ska prioritera.
Senaste nytt om Gaza och Västbanken
Två israeliska soldater döda – Netanyahu vill ”stänga ner” Västbanken
Två israeliska soldater har dött och tre skadats i en skjutning nära staden Hebron på ockuperade Västbanken, enligt Israels militär. Det rapporterar Reuters.
Den israeliska armén uppger att palestinier låg bakom attacken, och att de dödat två förövare.
Nu har Israels premiärminister Benjamin Netanyahu beordrat en ”total nedstängning” av Västbanken och IDF säger att de infört en belägring av Hebron, skriver CNN.
En Reutersreporter såg bulldozrar köra in i Hebron timmar efter attacken. Israels finansminister hade beordrat att palestinska byggnader nära platsen förstörs.
Detta sker i en kontext av nytt bosättarvåld på Västbanken och stundande val i Israel.
Överblick
Israels svar på skjutningen: Hundratals familjer tvingas lämna sina hem på Västbanken
Israel har inlett sin utlovade militäroffensiv på ockuperade Västbanken, som beskrivs som ett svar på fredagens dödsskjutning av två israeliska soldater.
Minst ett tiotal personer har gripits och hundratals familjer har tvingats lämna sina hem, rapporterar medier i regionen.
Sent på fredagen meddelade Israels militär att en större räd inletts i Hebron på Västbanken. På flera håll rapporteras omfattande avspärrningar och att människor tvingas lämna sina bostäder inför israeliska rivningar. Enligt AFP har runt 250 familjer tvingats bort – vissa av dem mitt i natten. Al Jazeera sätter siffran runt 300.
Totalt väntas flera tusen människor ”evakueras” av militären, skriver The Times of Israel.
FN ”djupt oroade” av Israels svar på attacken
Efter attacken mot israeliska soldater på fredagen beordrade Benjamin Netanyahu en nedstängning av Västbanken, och enligt rapporter har bulldozrar redan börjat förstöra palestinska hus och andra byggnader.
En utveckling som FN är ”djupt oroade” av, säger talespersonen Stephane Dujarric vid en presskonferens.
– Det hotar palestiniers rörelsefrihet, tillgång till grundläggande förnödenheter och deras levebröd, säger han.
Agerandet fördöms även av den israeliska människorättsorganisationen B'Tselem, som varnar för att planer på att tvinga bort palestinier som kollektiv bestraffning för attacken i Hebron skulle kunna utgöra krigsbrott.
Dramatiska nedskärningar i FN:s nödhjälp till Gaza
Som en följd av nedskärningar i FN:s livsmedelsprogram (WPF) budget kommer organisationen under den kommande tiden drastiskt dra ner på nödhjälpen i Gaza, skriver BBC.
WPF är en av de viktigaste leverantörerna av mat till Gaza och för närvarande delar organisationen dagligen ut 250 000 varma måltider till nödställda personer.
I och med nedskärningarna kommer måltiderna att reduceras till 100 000 om dagen.
Antalet personer som nås av hjälp från WPF beräknas sjunka från 1,6 miljoner till 1,1 miljoner de kommande månaderna.
Två tredjedelar av Gazas befolkning på 2,1 miljoner personer är beroende av matbistånd för sin överlevnad.
Kanada ansluter sig till kritik
Nu kritiserar även Kanada kritiken om bosättarvåld efter attacken på Västbanken som drabbade europeiska diplomater.
”Kanada ansluter sig till Europeiska unionen och våra europeiska allierade i kritiken mot den senaste attacken på Västbanken av bosättare, vilket inkluderade diplomater från Belgien, Frankrike och Polen”, skriver utrikesminister Anita Anand på X.
Hon kallar attacken för en del i en större mönster av bosättarvåld som hotar palestinska samhällen och skadar chanserna för en framtida fred. Hon välkomnar också Israels utredning i händelsen.
Rubio om attack på Västbanken: ”Upprörd”
USA:s utrikesminister Marco Rubio uttrycker sin bestörtning över israeliska bosättares attack mot den amerikanska fotografen Heidi Levine tidigare i veckan.
– Vi är mycket upprörda över de bilderna och det som vi ser. Vi har tidigare bett Israel och kommer att fortsätta be dem sätta stopp för sådant här, säger Rubio till reportrar på lördagen enligt Reuters.
The Washington Post-fotografen har vårdats på sjukhus efter attacken.
Tidigare under dagen krävde USA:s ambassadör till Israel, Mike Huckabee, att gärningsmännen ska åtalas och fängslas för det han kallar ”en terrorhandling utförd av maskerade fegisar”. (TT)
Europeisk kritik efter nytt bosättarvåld
Israeliska bosättare ska ha angripit fordon med diplomatstatus på Västbanken under lördagen.
I fordonen fanns franska, belgiska och polska diplomater, samt en 78-årig fransk borgmästare som fångades på film sittandes intill en bil.
Han ska vara oskadd men de europeiska reaktionerna är kraftiga. Belgiens utrikesminister kräver att säkerheten förbättras.
”Palestinierna utsätts för detta våld varje dag”, skriver han på X.
Israel menar dock att händelsen liknar en ”samordnad smutskastningskampanj.”
I en annan incident på fredagen attackerades en journalist från Washington Post, händelsen filmades och fotografen fick ett brutet revben, fyra brutna ryggkotor och allvarliga skador på ena handen.
Stina Blomgren: ”Israel splittrat kring kriget i Gaza”
Ett år efter vapenvilan mellan Israel och Hamas kan man fortfarande höra bombningar från Gazaremsan. Över 1 400 personer har dödats under året, enligt det lokala hälsodepartementet i Gaza.
– Vapenvilan har inneburit att kriget har skalats tillbaka, men inte att det satts stopp för attackerna, säger SVT:s Mellanösternkorrespondent Stina Blomgren på plats i Tel Aviv.
I Israel är befolkningen splittrat kring kriget i Gaza, speciellt vad gäller dess påverkan på Israels säkerhet, säger Blomgren.
– Det finns de som är kritiska, men man möter också stöd för kriget, säger hon.
Det är egentligen bara en av de 21 punkterna i vapenvilan som fullt trätt i kraft, nämligen utbytet av israeliska gisslan mot palestinska fångar.
– Man har kört fast, säger hon.
Ett år efter vapenvilan – boende i Gaza City ifrågasätter avtalet
Ett år efter avtalet om vapenvila ifrågasätter människor i Gaza om det har gjort någon verklig skillnad.
– Jag önskar att jag kunde leva ett värdigt liv. Det är allt, det är vad jag vill, jag vill inte ha något annat, säger Maysara Sharir.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.