Foto: SVT

”Döva nyanländas flerspråkiga situation i Sverige”

Uppdaterad
Publicerad

Projektet “Döva nyanländas flerspråkiga situation i Sverige” kommer att undersöka den språkliga situationen för en särskild grupp av migranter i Sverige: vuxna nyanlända som är döva.

Nyligen tilldelades Ingela Holmström och Krister Schönström forskningsmedel från Vetenskapsrådet för ett fyraårigt projekt om döva nyanländas flerspråkiga situation som startar den 1 januari 2020.

Projektet “Döva nyanländas flerspråkiga situation i Sverige” kommer att undersöka den språkliga situationen för en särskild grupp av migranter i Sverige: vuxna nyanlända som är döva.

Teckenspråksvärlden

Deras språkliga situation är ytterst komplex och mycket olik den som andra (hörande) människor erfar eftersom det är mycket svårare för en person som helt eller delvis saknar hörsel att tillägna sig det språk som talas i omgivningen. Dessutom, om den som är döv inte heller under uppväxten ges möjligheten att tillägna sig ett språk (talat eller tecknat) kan detta få konsekvenser i form av eftersatt språklig och kognitiv förmåga. Eftersom många döva som kommer till Sverige har växt upp med just sådan begränsad, eller nästintill obefintlig tillgång till språk syftar projektet mer specifikt till att studera hur döva nyanlända över 18 år använder sig av språk i social interaktion.

I dagsläget råder det brist på studier som beskriver vilka konsekvenser avsaknad av språk kan få för döva individer och vilka möjligheter de har att i vuxen ålder tillägna sig språk. Det finns heller ingen forskning på hur undervisning av döva som lär sig ett nytt språk i vuxen ålder ser ut och hur individer med olika språklig bakgrund utvecklar en gemensam kommunikation. Därutöver är vetenskapligt baserade studier kring döva nyanlända i stort sett obefintliga, såväl i Sverige som internationellt, varför projektet kommer att generera viktiga kunskaper kring språkutveckling och språkanvändning hos målgruppen.

Översättning till svensk text:

00,09 Magnus

Hej!

00,15 Ingela

Du är ju rolig du.

00,16 Magnus

Alltid.

00,25 Krister

Jaa.. Lite rörigt kanske..

00,30 Johanna

Nu har projektet beviljats, hur kändes det att få det beskedet?

00,36 Krister

Mjaa.. wow.

00,38 Ingela

Ja.. jag kunde inte stå upp.. när dom sa att det beviljats så vek sig benen under mig. Jag bara skakade. Det känns stort för mig både som forskare men också för att få möjligheten att forska på ett så viktigt område för oss döva.

00,52 Krister

Jaa.. Vi hade såklart höga förväntningar, samtidigt som vi visste att konkurrensen var väldigt hård. Om jag minns rätt så var det över hundra..

01,04 Ingela

Ett hundra arton.

01,05 Krister

.. hundra arton totalt och av dom beviljades bara tio, vilket gör 11..12 procent ungefär, så nittio procent går inte igenom.. Ja, det känns väldigt roligt faktiskt. Jag är jätteglad. Absolut.

01,25 Ingela

Jo, projektet vi ska påbörja nu löper över fyra år. Och vi kommer att anställa en doktorand som ska forska på det här området, samtidigt som vi båda också kommer att ägna oss åt det.

01,34 Krister

Jaa.

01,35 Ingela

Det vi kommer att gör är att titta på gruppen nyanlända där vi vet att den språkliga bakgrunden varierar något oerhört. En del har vuxit upp med teckenspråk och har det med sig från sina respektive hemland och kommer hit och lär sig svenskt teckenspråk. Medan andra vuxit upp utan något språk alls eller med ett väldigt knapphändigt språk. Och det är hur den gruppen ska lära sig teckenspråk eller något språk över huvud taget vi ska forska på.

Projektet är uppdelat i två olika delar där det första delprojektet fokuserar på klassrumssituationen. Hur eleverna/studenterna interagerar och kommunicerar sinsemellan och på vilket sätt läraren undervisar. Där ska vi följa deras vardag i klassrummet.

Sen det andra delprojektet.. ja

02,25 Krister

Precis. I det andra delprojektet ligger fokus på den egna språkproduktionen. Vi kommer att titta både på teckenspråket och på svenskan, där både läsning och skrivande ingår, och eventuellt ytterligare språk. Det finns ett flerspråkperspektiv på det. Och vi kommer att se hur man producerar språk och hur utvecklingen ser ut genom att göra olika tester och samla in uppgifter hur man tar till sig språket.

På det sättet kommer vi att kunna göra jämförelser inom gruppen nyanlända. Vi anar att det finns stora variationer inom gruppen men behöver dokumentation som stödjer det, för både språkproduktion och utveckling.

03,00 Johanna

På vilket sätt kommer ni att lägga upp arbetet under den här fyraårsperioden.

03,09 Krister

Bra fråga.. Som Ingela sa tidigare så kommer vi bland annat att anställa en doktorand som kommer att vara en väldigt viktig person i projektet och kommer att göra en stor del av arbetet. Ingela är ju projektledare och ser till så att vi håller budget, och att allt blir gjort. Hon har det övergripande ansvaret.

03,28 Ingela

Mm.

03,29 Krister

Hon ansvarar också för den del av studien som görs i klassrum. Och min roll.. ja jag är ju en del av projektet i egenskap av medsökande, ja det heter så, men det är också jag som ansvarar för delstudie två som behandlar den egna produktionen av språk och går in mer i detalj på det. Så det är två olika delprojekt.

03,52 Ingela

Och vi startar redan första året med att kontakta samarbetspartners och vi har varit i kontakt med både Västanviks Folkhögskola och SIMA Folkhögskola och Riksgymnasiets språkintroduktionsprogram. Vi ska försöka kombinera dom och ansöka om etikprövning som ska godkännas så att skolorna vet att vi följer vetenskapliga regler och håller oss till dom.

Sen är det bara att påbörja insamlandet av data. Och det arbetet börjar vi någon gång under vårterminen, beroende på när det funkar för skolorna, eller eventuellt till hösten.

Ja, det är mycket förberedelsearbete. Vi behöver till exempel få etikprövningen godkänd innan vi kan börja och även få godkännande från dom som kommer att delta i projektet. Dom måste vara okej med att vi filmar dom och med att över huvud taget ställa upp. Så det blir ett stort förberedelsearbete..

04,48 Krister

Jaa..

04,49 Ingela

..nu i vår och vår förhoppning är att kunna börja samla in data under hösten. Så mycket insamlande blir det redan nu i höst och även år två och sen minskar den delen till år tre. Då kommer vi mer att ägna oss av att analysera det vi fått in..

05,02 Krister

Ja.

05,03 Ingela

..och att sammanställa resultat. Mer analyserande av det och slutligen att publicera materialet.

05,10 Krister

Jaa.. Sen blir det också olika konferenser, dom som passar ämnet, men ja det finns ju olika typer av forskningskonferenser till exempel med fokus på migration och flyktingar, som vi skulle kunna delta i. Och andra med fokus på den sociala aspekten och dessutom konferenser om enbart lingvistik – språkutveckling, språkinlärning.. Ja dom tre kategorierna är möjliga för oss att delta i. Vi får se vad det blir.

05,33 Johanna

Vad förväntar ni er för resultat när den här fyraårsperioden är avslutad?

05,40 Krister

Jaa..

05,41 Ingela

Vår förväntan på projektet är att vi ska kunna sprida kunskap. Vi är inte inne på att göra någon stor förändring utan att sprida kunskap om målgruppen vad gäller deras språk och språkutveckling samt deras potential på olika sätt. Och det är det andra sedan måste ta med sig och omsätta i praktiken, som lärare. Vi kommer att kunna erbjuda den kunskapen.

Vi vill dessutom också komma ut till kommuner och till Migrationsverket för att informera om resultatet. Våra främsta resultat kommer att publiceras i olika tidskrifter, vetenskapliga men också i rapporter på olika sätt. Så att själva kunskapen verkligen kommer fram. Det är den som är viktig.

06,33 Krister

Vi förväntar oss att få en gedigen kunskap samtidigt som vi förstår att vi kommer att ställas inför en del utmaningar på vägen. För det är ett relativt outforskat område så.. ja, vi får vara beredda på allt möjligt framöver. Det känns riktigt spännande.

06,52 Ingela

Precis. Och internationellt sett finns det otroligt lite forskning på det här området. Så vi ligger ganska långt fram forskningsmässigt och har möjlighet att samarbeta med andra även om få länder har exakt den inriktningen.

07,07 Krister

Ja, det stämmer.

07,10 Johanna

Varför finns det inte mer forskning på just det här området??

07,18 Krister

Ja..

07,19 Ingela

En orsak är naturligtvis, i alla fall i Sverige och Tyskland, dom enorma flyktingströmmar man tog emot 2015. Många kom ju hit och situationen blev aktuell när det skedde så plötsligt. Då syntes problemen på ett annat sätt än de gjorde innan, när det kom flyktingar lite då och då. Innan det hade det aldrig kommit en så stor grupp så först då fick man upp ögonen för situationen och kände plötsligt att man saknade kunskap. Och det gäller inte bara dövgruppen utan i hela det svenska samhället såg man att det fanns kunskapsluckor. Hur man skulle hantera vissa situationer, hur man skulle göra och..

07,52 Krister

Precis.

07,53 Ingela

..vilka konsekvenser det kunde få. Det är ett skäl.

07,59 Krister

Och nu finns pengar avsatta för Vetenskapsrådet att fokusera på enbart migration och integration. Det finns naturligtvis möjlighet att söka vanliga projekt, men det är väldigt många som gör det.. för till exempel humaniora, naturvetenskap bland annat, men nu har det här tillkommit med enbart fokus på migration och integration. För som Ingela sa så har det inte funnits tidigare.

Samtidigt får man inte glömma att det som har med döva och teckenspråket att göra är en väldigt liten del i det stora hela. Det är ett ännu mer specificerat område… ja, och det finns det ju naturliga skäl till. Men det är naturligtvis inte mindre viktigt för det.

08,35 Ingela

Nä, absolut inte. Och vi är ju väldigt få forskare, och ännu färre som är intresserade av just det området. Och sen är det ju finansieringen.. det är inte lätt att hitta pengar till forskningsprojekt, oavsett om det är internationellt eller här i Sverige så är det lika svårt.

08,56 Krister

Sen kräver det här projektet också en väldigt specifik kompetens. Man måste behärska teckenspråk för att kommunicera med eleverna. Det räcker inte med att bara kunna teckna, utan man behöver kunna det så pass att man kan anpassa sig språkligt. Och vi pratade om det i och med att vi anställer en doktorand, att den personen måste kunna kommunicera med gruppen.

Det går inte att anställa någon som bara kan amerikanskt teckenspråk eller någon som inte kan teckenspråk alls. Det är orimligt. Och att hitta någon med rätt kompetens är inte helt lätt. Jag tror inte det ska vara några problem, men det kan ju också vara ett skäl till att det är svårt att forska på det här området.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Teckenspråksvärlden

Mer i ämnet