Nyhetstecken

Arrangerad bild. Uppdrag gransknings genomgång av långvariga fastspänningar med bälte visar en rad brister, och rena lagbrott. Foto: SVT

Stort antal bältningar kan vara olagliga

Uppdaterad
Publicerad

För att hålla någon fastspänd längre än fyra timmar i en bältessäng krävs synnerliga skäl och beslut av en chefsöverläkare eller specialist i psykiatri, samt att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, underrättas. Uppdrag gransknings genomgång av de långvariga bältningarna inom psykiatrin i Sverige visar en rad brister – och rena lagbrott.

När en person tvingas ligga fastspänd längre än fyra timmar måste en läkare rapportera in det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), i en så kallad underrättelse. På underrättelsen ska klart framgå vad den omedelbara faran bestod i och varför man inte kunde lösa situationen på ett mindre ingripande sätt.   

Det måste också framgå att och när en beslutande läkare har gjort en personlig undersökning, när bältestiden överskridit fyra timmar, och igen när bältningen överskridit 72 timmar. 

Inte gjorts någon läkarundersökning

Under 2017 kom drygt 600 underrättelser om bältesläggning längre än fyra timmar in till IVO. I dem finns en rad brister.

I drygt 60 av dessa bältningar har det enligt underrättelserna inte skett någon läkarundersökning alls, eller så har läkarundersökningen gjorts senare än vad lagen tillåter. Ibland först nästan ett dygn senare.

I några underrättelser har läkare i förväg beslutat att patienterna ska ligga bältade ett visst antal timmar och i några har man gjort läkarbedömningen över telefon, vilket bryter mot lagen.

Förra året startade IVO flera tillsynsärenden mot kliniker, med anledning av underrättelserna.

– Lagen är ju tydlig med att en fortlöpande bedömning av patienterna ska ske under tiden som patienten är fastspänd. Så att det är ju allvarligt om man inte gör det, säger Gunnar Hägglund, inspektör på IVO.

Här hittar du Uppdrag granskning

Fakta: Det här är bältning

UPPDRAG GRANSKNING · Varje år bältas minst ett tusental personer i svensk psykiatri. Det är en ifrågasatt metod som också är hårt reglerad i lag och riktlinjer.

• Fastspänning är ett av sjukvårdens och samhällets mest ingripande åtgärder i en människas liv. I Sverige finns inga tillförlitliga siffror på hur många som bältas varje år, eftersom inrapporteringen har stora brister.

• Under 2016 rapporterades runt 4000 bältesläggningar in till Socialstyrelsen, men hur många fler de egentligen är kan ingen säga.

• Bara den som vårdas under tvång kan bli lagd i bälte. Personen måste enligt lag utgöra en omedelbar fara för att allvarligt skada sig själv eller andra. Fastspänningen måste dessutom vara kortvarig. Den gränsen går vid fyra timmar.

• Om det finns synnerliga skäl får man besluta om fastspänning i över fyra timmar. Inför det beslutet måste läkare göra en personlig undersökning av patienten. Detta måste upprepas var fjärde timme.

• När kliniker bälteslägger någon längre än fyra timmar måste de rapportera in sitt beslut till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). I rapporten måste bland annat framgå vad den omedelbara faran bestod i och varför man inte kunde lösa situationen på något mindre ingripande sätt.

• Efter 72 timmar måste man återigen rapportera in sitt beslut till IVO.

• Det finns ingen övre gräns för hur länge man får låta någon ligga i bälte.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.