Det kraftigt försämrade säkerhetsläget i vår del av världen kastar mörka skuggor över årets upplaga av rikskonferensen i Sälen. Bakgrunden är Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som skapat det allvarligaste säkerhetspolitiska läget i Europa sedan andra världskriget.
En av de åtgärder som nu vidtas, och som meddelades på måndagen, är att regeringen kommer att återaktivera civilförsvarsplikten. I ett första steg handlar det om kommunal räddningstjänst, men tanken är att denna plikt successivt ska återinföras på fler områden framöver.
Civilförsvaret avskaffades i praktiken efter kalla krigets slut, och klokheten i detta kan förstås ifrågasättas. Nu ska det åter byggas ut och bakgrunden är erfarenheterna från kriget i Ukraina.
Förödelsen i Ukraina efter ryska anfall riktade mot inte minst civila mål visar hur viktigt det är med en fungerande och effektiv räddningstjänst.
Nato-medlemskapet dominerar
Annars är det olika aspekter av det svenska Nato-medlemskapet som dominerar på Folk och Försvars konferens. Fullt naturligt med tanke på att Nato-inträdet i grunden förändrar svensk utrikes- och säkerhetspolitik.
På söndagen redogjorde statsminister Ulf Kristersson (M) för tre punkter om Sveriges kommande roll i Nato. Det handlade om flygpatrullering över Baltikum, deltagande i Natos missilförsvar och att svenska soldater ska vara redo att också försvara de baltiska länderna.
På måndagen meddelade försvarsminister Pål Jonson (M) att Sverige vill fördjupa det militära samarbetet med USA för att underlätta för amerikansk trupp i Sverige.
Amerikansk krigsmateriel i Sverige
Enligt försvarsministern har Sverige nyligen inlett förhandlingar med USA om ett avtal, Defence Cooperation Agreement (DCA). Det innebär att det skapas förutsättningar för att upprätta så kallade baseringsområden i Sverige för amerikanska styrkor.
I praktiken betyder det att amerikansk krigsmateriel ska förhandslagras på svenskt territorium och att också amerikansk militär närvaro i Sverige utökas. Syftet är att Sverige snabbare ska kunna få militär hjälp av USA i händelse av kris eller krig.
Försvarsministern är dock noga med att framhålla att det inte handlar om att bygga amerikanska baser i Sverige. Det skulle vara kontroversiellt. Liknande arrangemang i Norge har dock kritiserats för att vara ett sätt att indirekt skapa amerikanska baser, utan att kalla dem det.
Socialdemokraterna invänder inte
Någon större politisk konflikt lär det heller inte bli om detta. Socialdemokraterna har inget att invända mot regeringens planer. Tvärtom lyfter partiets försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist fram att även han under sin tid som försvarsminister förberedde denna fråga.
Socialdemokraterna ställer sig alltså bakom ett fördjupat militärt samarbetsavtal med USA och Peter Hultqvist anser att det är en naturlig del av den Nato-anpassning som följer av ett svenskt medlemskap.