Den senaste väljarbarometer, som Novus gjort på uppdrag av Sameradion och SVT Sápmi, visar att andelen personer med ganska eller mycket högt förtroende för Sametinget är kvar på ungefär samma nivå som tidigare, från 26 procent 2021 till 23 procent nu.

Samtidigt är det nu fler som har ganska eller mycket litet förtroende för Sametinget jämfört med 2021 då siffran låg på 25 procent men nu är på 31 procent.

”Känner mig lite orolig”

De senaste fyra åren har Sametinget kantats av interna konflikter, hårda debatter och extern kritik från, bland annat, Statskontoret. Torkel Fahlgren 72 år, har ett stort förtroende för Sametinget men menar att det kunde vara större.

– Om de slutar tjafsa och gräla sinsemellan och jobbar för sånt som är angeläget att arbeta med, säger han.

Förstagångsväljaren Esajas Persson Fjällman, 18 år, anser att det är viktigt att engagera sig i valet men att hans förtroende för Sametinget är lågt.

– I nuläget har jag inte förtroende jag känner mig lite orolig faktiskt, säger han och fortsätter:

– Jag vill vara med och förändra, det är ju vår framtid. Jag bryr mig om renskötseln, språket och hälsan, säger han.

Inte dra för stora växlar

Statsvetaren Ragnhild Nilsson pekar på att förtroendebalansen förändras över tid och tonar ner siffrorna.

– Förtroendet för Sametinget påverkas av vilken majoritet som sitter i ledningen. Oppositionspartiets väljare rankar sitt förtroende lägre så jag tror det är det som har hänt, säger hon.