Ulrika Hannu och kollegorna på Sametinget har bråda dagar. De har möten med en lång rad myndigheter för att bena ut vilka av myndigheternas ärenden som ska konsulteras med Sametinget, samebyar och samiska organisationer.

– Än så länge har ingen förfrågan kommit in nu första dagen, säger hon innan hon ska logga in på ett digitalt möte med en myndighet.

Lagen utvidgas om två år

Om två år ska regioner och kommuner också lyda under den här lagen. Sametinget har gjort en vägledning för hur konsultationen ska genomföras. Till exempel i ett ärende som rör en sameby så ska både samebyn och Sametinget konsulteras.

Kan det vara svårt att besluta vad som ska konsulteras?

– Det kan vara svårt med de myndigheter vi inte haft så mycket kontakt med. De vet inte riktigt vilka ärenden som kan bli aktuella och då får man ta flera möten efter varandra. Med de myndigheter vi haft möten med hittills så har det handlat nästan uteslutande om markfrågor, berättar Ulrika Hannu.

Varit en lång process

Sametinget fick fyra miljoner kronor för 2018 öronmärkta för arbetet med en konsultationsordning. Men det dröjde innan partierna i riksdagen kunde enas om en konsultationsordning.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter sa när lagen klubbades igenom att ”det här är ett mycket viktigt steg i att stärka det samiska folkets rättigheter och självbestämmande”.

Men konsultationsordningen har också fått mycket kritik. Svenska samernas riksförbund har lyft att att man inte anser att konsultationsordningen uppfyller de krav som urfolksrätten ställer när det gäller samebyarnas rättigheter.