Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Samer i Sverige skulle behöva en liknande kris som Alta-upproret (t.v) i Norge, konstaterar Raimo Valle (t.h). Foto: NRK

Raimo Valle: ”Samer i Sverige behöver en större kris”

Uppdaterad
Publicerad

Samer syns betydligt mer i offentligheten i Norge än i Sverige.

Förklaringen kan vara den stora krisen på 1980-talet – då samer i Norge hungerstrejkade och demonstrerade högljutt, tror samepolitikern Raimo Valle.

– Majoritetssamhället tvingades göra någonting, säger han i veckans 15 minuter från Sápmi.

Raimo Valle satt som statssekreterare i Jens Stoltenbergs regering i Norge. Någon liknande position har ingen same haft i Sverige.

Överlag tar urbefolkningen betydligt mer plats inom majoritetssamhället på norsk sida. En enkel förklaring är att det helt enkelt finns fler samer i Norge. Men Raimo Valle tror också att det kan ha att göra med Alta-upproret.

Krisen synliggjorde frågorna

Alta-upproret startade då norska staten ville bygga Vattenkraftverk i Alta-Kautokeinoälvarna. Det ledde till stora protester som pågick under flera år på 1970- och 1980-talet. Demonstranter hungerstrejkade utanför Stortinget i Oslo. Och protesterna i Tvärälvsdalen i Nordnorge slogs ner av Norges dittills största polisstyrka någonsin.

Demonstranterna förlorade slaget och vattenkraftverket byggdes. Men upproret ledde till att fler fick upp ögonen för samiska frågor, menar Valle.

– Alta-upproret synliggjorde de samiska frågorna. Det var kris då och majoritetssamhället tvingades göra någonting. En sådan svår tid saknas i Sverige och Finland, säger Raimo Valle i veckans 15 minuter från Sápmi.

Måste vara starkt tryck

Han får medhåll av statsvetaren Ragnhild Nilsson.

– Vi vet att om det ska ske en förändring i politiken så behöver det komma de här kriserna som öppnar fönstret för förändringen, säger hon.

Hon nämner Tsunami-katastrofen 2004 och de stora skogsbränderna i Sverige 2018 som exempel.

På senare år har gruvplanerna i Gállok skapat stora rubriker. Men Nilsson tror att det behövs mera än så.

– Det behöver vara en fråga som engagerar majoritesbefokningen. För att få den här samlingen så behöver det bli så start tryck att man engagerar sig och kräver en förändring, säger hon.

Behövs ett alternativ

Samtidigt betonar hon att krisen i sig inte löser något om ingen ger ett förslag på hur saker borde fungera i stället. Om Sametinget eftersträvar ett större självbestämmande så måste de själva komma med ett mer konkret förslag om hur de vill ha det.

– Det måste finnas ett politiskt förslag som majoritetssamhället kan ta tag i, säger hon.

Hon fortsätter:

– Hur ska det här självbestämmandet se ut? Vad ska det innehålla? Vad innebär det i praktiken? Det behövs både en kris och det här konkreta förslaget.

Se Femton minuter från Sápmi klockan 16:05 i SVT eller redan nu på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer