Säkerhetspolischef Anders Thornberg meddelade på onsdagen att terrorhotnivån i Sverige sänks från en fyra till en trea på den femgradiga skalan. Foto: TT

”Sverige ett legitimt men ej prioriterat mål”

Uppdaterad
Publicerad

Säkerhetspolisen (Säpo) kommer att sänka terrorhotnivån i Sverige, från fyra till tre på den femgradiga skalan. Det meddelar Säpo på sin hemsida under onsdagen.

Det är säkerhetspolischefen Anders Thornberg som tog beslutet under onsdagen. Säpo har tagit beslutet med hjälp av strategiska bedömningar från Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT).

På en pressträff berättade Mats Sandberg, chef för NCT om grunden för den nya bedömning man gjort:

– Det finns inga kända konkreta attackplaner mot Sverige, säger han och konstaterar också att Sverige har en delvis annan ställning än exempelvis Frankrike när det gäller hotet från jihadistisk terrorism:

– Sverige framstår som ett legitimt, men inte ett prioriterat mål, säger han.

Anders Thornberg konstaterade att läget fortsatt är allvarligt, även om hotnivån nu sänks:

– Läget har varit allvarligt sedan hösten 2010, sade han.

Dagens beslut innebär att Sverige sänker hotnivån från en fyra till en trea på den femgradiga skalan.

I november i fjol höjdes terrorhotnivån från tre till fyra på den femgradiga skalan. Enligt Säpo är terrorhotnivån viktig för att andra myndigheter och organisationer ska kunna avgöra vilka åtgärder de behöver vidta.

Ygeman: Fortfarande förhöjd terrornivå

Inrikesminister Anders Ygeman säger till SVT Nyheter att den sänkta terrorhotsnivån får praktiska konsekvenser för de myndigheter som jobbar med terrorbekämpning och hur de förbereder sig för att motverka eventuella terrordåd. Han tycker att det är glädjande att nivån sänkts.

– Samtidigt har vi fortfarande en förhöjd terrorhotsnivå.

Vad innebär det, ska man inte känna sig lättad?

– Vi ska absolut känna oss lättade att vi gått från en fyra på skalan till en trea, men samtidigt finns det en föhöjd hotbild mot Sverige som Sverige levt med sedan 2010.

Och hur allvarligt är det hotet?

– Det är naturligtvis allvarligt, och därför måste vi vidta alla åtgärder vi kan för att skydda oss. Och det är bakgrunden till att regeringen beslutat om nya nationella strategin mot terrorism som vi samlat ett brett politiskt stöd bakom. Vi vidtar ett antal politiska och strategiska åtgärder.

C och L positiva

Centerpartiet och Liberalerna välkomnar beskedet från Säpo att sänka terrorhotnivån. Men Centerpartiet vill se fortsatta satsningar på att förebygga terrorism. Liberalernas rättspolitiska talesperson Roger Haddad säger till SVT Nyheter att han vill se mer av lokala insatser mot radikalisering ute i kommuner och även i moskéer.

Terrorhotet kvarstår

Att hotnivån har sjunkit betyder alltså inte att den har försvunnit helt. NCT menar att även om Sverige inte är ett prioriterat mål, är det ändå ett legitimt sådant för terrorattentat från våldsbejakande islamistiska aktörer såväl i landet som utomlands.

– Därför är det viktigt att poängtera allvaret i att terrorhotnivån även efter den här sänkningen befinner sig på en förhöjd nivå. Läget har varit allvarligt sedan 2010 – och är det fortfarande, säger Anders Thornberg på Säpo.

Utdrag ur Säpos strategiska bedömning

* Under 2016 kommer det främsta terrorhotet mot Sverige sannolikt från våldsbejakande islamister.

* Sverige bedöms vara ett legitimt, men inte prioriterat mål, för terrorattentat från våldsbejakande islamistiska aktörer såväl i Sverige som utomlands.

* Det kommer att finnas ett fåtal aktörer som både har trolig avsikt och förmåga att genomföra terrorattentat i Sverige.

* Inom ramen för en förhöjd hotnivå ryms att terrorattentat kan ske, något som också skedde i december 2010.

* Islamiska staten (IS) är nu den ledande aktören och inspiratören inom global våldsbejakande islamism.

* Antalet terrorattentat i västvärlden har ökat efter att IS i september 2014 uppmanande sina sympatisörer att agera mot länder utanför konflikten i Syrien och Irak.

Källa: Säpo/NCT

Fakta: Höjningen av terrorhotnivån den 18 november 2015

Terrorhotnivån höjdes den 18 november 2015, till den näst högsta nivån.

Samma dag fattade åklagare beslut om att anhålla en misstänkt terrorist i sin frånvaro. Han greps, hördes, släpptes och friades från misstankarna inom loppet av några dagar. Men terrorhotnivån låg kvar på hög nivå. I en TT-intervju i december förklarade Anders Thornberg varför:

– Vi vet exempelvis inte exakt vad som hände i Frankrike och Belgien. ISIL (Islamiska staten) har sagt i uttalanden i media, och vi har underrättelseinformation som säger, att man eventuellt ska flytta kampen till Europa.

– Det finns obekräftad information om att terrorister använder flyktingströmmarna för att ta sig till Europa och Frankrike har förklarat krig mot ISIL. Vad innebär det för Europa?

Sammantaget ansåg Säpo att ett potentiellt terrordåd krupit närmare och att situationen var mer osäker än tidigare.

I ett pressmeddelande förklarar nu Anders Thornberg att det i höstas rådde ett svårbedömt läge.

”Attentaten föranledde ett intensivt arbete bland Europas underrättelse- och säkerhetstjänster för att analysera och bedöma situationen. Även om många utestående frågor fortfarande bearbetas, har helhetsbilden klarnat något sedan dess”, säger Thornberg i pressmeddelandet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.