Det finanspolitiska ramverket kom till efter den statsfinansiella krisen i början av 1990-talet. Hur anpassat är det för att bedriva finanspolitik på 2020-talet? Seminarium arrangerat av SNS. Pga den aktuella situationen med coronaviruset, så är seminariet webbproducerat.
Medverkande:
Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, och ordförande för Finanspolitiska rådet
Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet och ordförande för SNS vetenskapliga råd. Ordförande för SNS Demokratirapport 2017: Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin.
Fredrik Olovsson (S), riksdagsledamot och ordförande i riksdagens finansutskott
Anna Pettersson Westerberg, chef Moderaternas riksdagskansli
Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef SNS forskningsprogram.
Arrangör: SNS. Från 31/3
Det finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent. Vissa av principerna regleras av lag, medan andra utgår från den praxis som gradvis utvecklats sedan 1990-talet. I juni 2016 träffades en blocköverskridande överenskommelse om förändringar i det finanspolitiska ramverket. I april 2018 lämnade regeringen en skrivelse till riksdagen som innehåller en samlad beskrivning av ramverket.
Det finanspolitiska ramverket består av ett antal mål och principer som finanspolitiken ska förhålla sig till samt former för uppföljning, utvärdering och transparens. Ramverket består av följande delar:
- Budgetpolitiska mål (överskottsmål, skuldankare, utgiftstak, kommunal ekonomi i balans)
- En stram statlig budgetprocess
- Extern uppföljning av finanspolitiken
- Öppenhet och tydlighet
Fakta från finansdepartementet