Välfärdsgapet i Europa

Elva ledande svenska forskare diskuterar de ökande ekonomiska klyftorna och sociala skillnaderna mellan EU-länderna efter den ekonomiska krisen.

Hur ska Europa gå framåt efter den ekonomiska kris, och vilka sociala utmaningar har uppstått? Vilka insatser krävs för att lyfta EU? Hur ska unionen få bukt med den höga arbetslösheten?

– De senaste fem åren har ungdomsarbetslösheten accelererat, och värst är det för Grekland, Spanien och Kroatien, säger Jenny Julén Votinius, docent i civilrätt vid Lunds universitet.

Den gemensamma nämnaren för insatser mot ungdomsarbetslösheten är att länderna i EU satsar på utbildning.

– Men däremot håller inte insatserna alltid så hög kvalitet, menar Jenny Julén Votinius.

Panelen diskuterar också den fria rörligheten och välfärdsgapet mellan olika EU-länder.

Andra som deltar i det här seminariet är till exempel Johan Bo Davidsson, statsvetare och forskare vid Lunds universitet, Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, Sofia Murhem, docent i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, och Joakim Ruist, nationalekonom och postdoktoral forskare vid Göteborgs universitet.

Seminarie kring högerpopulismen

I den andra delen diskuteras högerpopulismen och den sociala tilliten. I den panelen sitter Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola, Anna-Sara Lind , docent i offentlig rätt och lektor vid Uppsala universitet, Martin Ljunge , nationalekonom vid University of Chicago och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning och Jaan Paju, doktorand i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet och redaktör för Europarättslig tidskrift.

Framtidsministern talar

Och i den avslutande tredje delen talar Kristina Persson (S), minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete.

Den som vill följa seminariet på sociala medier, kan göra det under hashtaggen #europaperspektiv.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer