– På meänkieli har man ett lokalt perspektiv. De är inte finländare, eftersom de inte har ett finskt skriftspråk. Det finska samhället finns inte men det svenska finns i deras svenskspråkiga sinnesvärld, säger Birger Winsa och fortsätter.

– Så har det alltid varit. Samhället förtrycker individen. Det är därför meänkieli har en lägre status.

Uttryckets kraft

Winsa ser en kraft i talspråket som inte finns i skriftspråket.

– Konstens syn på livet liknar de meänkielispråkigas syn på livet, medan vetenskapen har ett samhällsperspektiv. För man måste ha ett skriftspråk om man ska bli vetenskapsman. Men konstens perspektiv försvinner då, menarWinsa.

– Det är svårt att hitta tillbaka till det när man lärt sig skriftspråket.

Få kan skriva på meänkieli

Birger Winsa har funderat på förhållandet mellan skrift- och talspråk, till stor del inspirerad av sina egna erfarenheter.

Meänkieli är ett ungt skriftspråk och på grund av det kan inte alla meänkielitalande personer skriva på meänkieli.

– Jag har själv inte varit läs och skrivkunnig på meänkieli förrän på senare år. Jag märkte plötsligt att de där två krafterna fanns inom mig. Vetenskapens bläckkulturkraft och konstens talspråkliga kulturella kraft.