Antti Jalavas (1949-2021) nyckelroman Asfaltblomman (1980) är närmast ett måste att läsa för barnen till de finska arbetskraftsinvandrarna och författaren själv är välkänd inom den sverigefinska minoriteten.

Jalava rörde sig i litteraturens finrum

Antti Jalava kom in i litteraturens finrum trots att identitetssökande litteratur inte var i ropet just då. Enligt dokumentärskaparen Karin Tötterman rörde sig Jalava i både de finska och svenska litteraturkretsarna – i Sverige umgicks han bland annat med Anders Olsson, som var ledamot i Svenska Akademien, och i Finland med Pentti Saarikoski.

– Asfaltblomman lästes i skolan. Den fick mycket uppmärksamhet och lysande kritik, säger Lina Puranen som Töttermans kollega och personen bakom dokumentären.

Universal berättelse

Enligt Puranen och Tötterman är de erfarenheter som Jalava skildrar, från 50- och 60-talets Sverige, lika de som andra generationens invandrare går igenom idag.

– Anttis historia är en universell berättelse. Han kunde sammanfatta sina erfarenheter och skriva om dem på ett existentiellt plan, menar Lina Puranen.

Rasismen upplevs nu av andra invandrargrupper

Lina Puranen tycker att sverigefinnarna är skyldiga att dela med sig av sina erfarenheter.

– Det som sverigefinnarna upplevde på 50-talet erfars nu av andra grupper. Det är samma mekanismer idag och vi sverigefinnar måste dela med oss av den erfarenheten och vara solidariska när det gäller nya grupper av invandrare, säger Lina Puranen.

– Som författaren Athena Farrokhzad säger i dokumentären: den här berättelsen är inte bara om den sverigefinska minoriteten utan om Sverige och svenskar, poängterar Karin Tötterman.

Författaren som hatade svenskan – en film om Antti Jalava finns nu på SVT Play