• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Strömstad i Strömstads kommun, Västra Götalands län. Det brinner i en lagerlokal med kraftig rökutveckling till följd, Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Väst.

Det är vanligt att flerspråkiga barn har lättare att samtala om vissa  ämnesområden på det ena språket än på det andra.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I videon berättar Iris-Corinna Schwarz, docent på Stockholms universitet, om vilka faktorer som påverkar hur väl ett barn utvecklar sitt språk. Foto: SVT/Jacob Hansson

Ny forskning slår hål på myter om språkutveckling – flerspråkiga barn lär sig inte långsammare

Uppdaterad
Publicerad

I tidigare studier har till exempel familjens socioekonomiska status och barnets kön pekats ut, för att förklara hur väl ett barn utvecklar sitt språk. Ny forskning visar dock att det som är viktigast för barnets språkutveckling är mängden prat runtomkring det. Ju mer man pratar runt och med barnet, desto mer pratar barnet alltså själv.

Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik på specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet är en av forskarna bakom studien, där man har mätt mängden prat kring barn i åldern 0-4 år. Tillsammans har de analyserat över 40 000 timmar inspelat ljudmaterial i barnens närmiljö.

I studien ingår barn från 12 länder, som är utspridda över sex olika kontinenter, där samhällsstrukturer och levnadsvillkor ser olika ut. En del av barnen lever i flerspråkiga miljöer. Iris-Corinna Schwarz konstaterar att även flerspråkighet är en faktor som försvann i datamängden.

– Det spelar ingen roll om barnen växer upp med ett språk eller flera språk. Det är hur mycket tal som barnet exponeras för som spelar roll.

Tidigare forskning har visat att barnens förmåga att prata påverkas av deras socioekonomiska bakgrund. Enligt studien ”Everyday language input and production in 1,001 children from six continents” är dock mängden prat runt barnet det som har störst betydelse för dess förmåga att själv lära sig prata.

Schwarz menar att resultaten är positiva eftersom samtalen med barnet är något som enkelt går att påverka, till skillnad från socioekonomisk status.

Förutom mängden tal påverkar barnets ålder, för tidig födsel eller dyslexi hur väl barnet kan utveckla sitt tal.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.