Kriminologen Jerzy Sarnecki är en av experterna som ger svar på påståenden kring invandring. Foto: Claudio Bresciani

Sant eller falskt om invandring

Uppdaterad
Publicerad

Under två veckor har SVT Nyheter och #DinRöst granskat frågor kopplade till invandring och immigration. Påståenden och frågeställningar som rör invandring är vanligt förekommande i #DinRösts sociala flöden. Vi lät experter svara på några av de mest vanliga påståendena.

Creek Walker skrev på #DinRösts Facebooksida: 
”Nu ska papperslösa invandrare kunna erhålla socialbidrag (försörjningsstöd), men dom slipper allt som arbetsförmedlingen kräver av oss medborgare, dom behöver inte gå på diverse program/kurser för att kunna fortsätta erhålla socialbidrag.”

Gunnar Anderzon, utredare inom Ekonomiskt bistånd på SKL (Sverige kommuner och landsting):
– Personer som har uppehållstillstånd eller EU-medborgarskap kan söka försörjningsstöd. För att få det fulla biståndet ska man stå till arbetsmarknads förfogande och aktivt söka arbete. Per individ som ingår i ett hushåll utan att vara sambo, ligger det fasta försörjningsstödet på 3292 kronor, till mat och hushållskonstnader. Har man sedan någon typ av inkomst, barnbidrag till exempel, dras det av försörjningsstödet.

– Man kan ha rätt att få ett kortvarigt stöd utan krav på att söka arbete, när det handlar om en överlevnad. Om personen har barn tas särskild hänsyn.

Bistånd på plats

Örjan Karlström skrev på #DinRösts Facebooksida: ”Det kostar 9-15 000 kr per dygn att försörja ett ensamkommande flyktingbarn i Sverige. Man kan rädda 316 barn i Tchad, Burundi eller Swaziland med samma summa.”

Torbjörn Pettersson, chef för humanitärt arbete på SIDA:
– Det finns ingen sådan koppling. Du har inte fått asyl i Sverige för att du är fattig utan för att du är förföljd. Att du är förföljd kan vi inte göra något åt på plats med bistånd. Det kan inte vi göra något åt i flyktingläger. De här flyktinggrupperna har olika behov. Sedan är det klart att det är billigare att köpa mat i Burundi än i Sverige

Fler saknar jobb

Christer Andersson skrev på #DinRösts Facebooksida: ”Hur kan man påstå att invandringen går med vinst? Om 100 000 människor inte jobbar, hur kan det då bli vinst.”

Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi:
– Vem är det som påstår att invandringen ska gå med vinst? I dag har ungefär 65 procent av de utrikesfödda jobb och 80 procent av de inrikesfödda i Sverige. På 50- och 60-talet var sysselsättningsgraden densamma hos den infödde och den utrikesfödde, men från 1980-talet minskade sysselsättningsgraden bland invandrare.

– Den förändringen bidrar till att skatteinkomsterna minskat och socialförsäkringarna har ökat bland utrikesfödda. För att det ska gå med vinst krävs det att fler får jobb.

Jobb och kriminalitet

Sofia Hansson skrev på #DinRösts Facebooksida: ”Eftersom invandrare inte har några framtidsutsikter på arbetsmarknaden så bildar de kriminella nätverk som har egna lagar och snabbt skaffar sig makt och inflytande.”

Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi:
– Att invandrare inte har några framtidsutsikter på arbetsmarknaden kan man inte säga. Invandrargruppen är väldigt splittrad när det gäller utbildningsnivå. Vi har en grupp som har väldigt kort utbildning och för att få ut dem på arbetsmarknaden krävs åtgärder i Sverige.

– Men sedan är invandrare med rätt hög utbildning överrepresenterade i Sverige. Bland läkare verksamma i Sverige till exempel har 25 procent utomnordisk bakgrund. Invandrare är även överrepresenterade bland akademiska forskare.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi på Stockholms universitet:
– Vissa grupper av invandrare har det svårare på arbetsmarknaden på grund av att de har lägre utbildning men även på grund av att de diskrimineras. Människor som inte får förankring i samhället är ”friare” att göra saker man inte får.

– Det finns flera olika orsaker till detta som nämns i forskningen. Den sociala förankringen får man i vårt samhälle framförallt genom arbete. Sociala band och den sociala kontrollen är större bland människor som arbetar.

– Människor som av olika orsaker står utanför samhället löper större risk än övriga att hamna i kriminalitet. Men dessa risker gäller alla som lever i utanförskap, oberoende av etnicitet.

– Det är inte heller någonting som sitter permanent hos människor. När man lärt sig språket, skaffat utbildning och fått kontakter på arbetsmarknaden och så vidare minskar den här risken. Det gäller att se till att människor får den här förankringen i samhället så fort som möjligt. Det är vi inte alltid så bra på i Sverige.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fokus invandring

Mer i ämnet