Foto: TT

Analys: Därför blir skolan en av de viktigaste valfrågorna

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Krisen i svensk skola är inte över. Bristen på behöriga lärare är omfattande, ett växande antal niondeklassare lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet och elevers socioekonomiska bakgrund spelar allt större roll för skolresultaten.

Mats Knutson, inrikespolitisk kommentator

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

SVT inleder denna vecka en granskning av skolan inför höstens valrörelse. Skola och utbildning är en av de frågor som väljarna rankar allra högst inför valet den 9 september.

Det inte särskilt överraskande att skolan hamnar så högt när väljarna pekar ut de viktigaste politiska frågorna. För det första har skolan alltid varit viktig för svenska väljare. För det andra har de växande problemen inom skolan inneburit att frågan fått allt större politisk sprängkraft.

Omfattande reformer – sämre resultat

Få länder har genomfört så omfattande skolreformer som Sverige de senaste årtiondena. Skolan har kommunaliserats och läroplanerna skrivits om samtidigt som betygssystemet förändrats i flera omgångar. Dessutom har privata företag släppts in i skolan och elevernas möjlighet att fritt välja skola har successivt byggts ut.

De genomgripande förändringarna har dock inte lett till en bättre skola. Snarare tvärtom. För under samma period har skolresultaten successivt blivit allt sämre. Samtidigt har läraryrkets status fallit. Trots löneökningar blir bristen på behöriga lärare ett allt större problem runt om i landet.

Men allt är inte mörkt. I den senaste Pisa-mätningen kan man notera en liten uppgång av de svenska skolresultaten. Om det är fråga om en verklig vändning är dock för tidigt att dra säkra slutsatser om. Sett över en längre period är nedgången tydlig.

Allt fler saknar gymnasiebehörighet

Skolverkets statistik visar också att allt fler niondeklassare lämnar grundskolan med för dåliga betyg för att komma in på gymnasiet. Vårterminen 2017 saknade sammanlagt 19.000 elever gymnasiebehörighet. Det motsvarar 17,5 procent av alla niondeklassare och är en försämring med 0,6 procentenhet jämfört med 2016.

Allt sämre likvärdighet

De försämrade skolresultaten är en av huvudfrågorna i den svenska skoldebatten. Den andra är det som brukar kallas jämlikhet eller likvärdighet. Statistik visar att elevernas socioekonomiska bakgrund får allt större betydelse för skolresultaten. Och att pojkar har sämre betyg än flickor.

Barn till högutbildade föräldrar går det bäst för. Enligt Skolverket går 95 procent av barnen till högutbildade föräldrar ut nionde klass med gymnasiebehörighet. Motsvarande för barn med lågutbildade föräldrar är 78 procent.

Och medan 86 procent av alla flickor går ut nian med gymnasiebehörighet är motsvarande siffra för pojkar bara 79 procent.

Den här statistiken är ett snitt över situationen i hela landet. I vissa områden är läget betydligt sämre. På en del skolor har knappt hälften av niondeklassarna som lämnar grundskolan behörighet till gymnasiet.

Förstatliga skolan

Problemen inom svensk skola har lett till att de politiska partierna lanserat en rad olika förslag för att försöka lösa krisen. Tre partier vill till exempel att staten går in och återtar huvudansvaret för skolan från kommunerna.

För drygt 25 år sedan kommunaliserades skolan, vilket kritiker idag menar är en viktig förklaring till den negativa utvecklingen.

En ohelig allians bestående av Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill därför återförstatliga skolan. Genom ett förstatligande skulle förutsättningarna öka att skapa likvärdig undervisning och därmed minskade skillnader mellan skolor och orter, menar de.

Övriga partier vill visserligen öka den statliga styrningen av skolan, men ändå låta kommunerna behålla huvudmannaskapet. Därmed saknas majoritet för att förstatliga skolan.

V vill avskaffa fria skolvalet

Vänsterpartiet vill dessutom avskaffa det fria skolvalet. Partiet menar att det är en viktig förklaring till att kunskapsklyftan växer i svensk skola. Men inget annat parti är intresserat av att slopa det fria skolvalet, som ger elever och föräldrar rätt att välja skola.

När det gäller friskolorna har den rödgröna regeringen lagt förslag om att kraftigt begränsa dessa skolors möjlighet att ta ut vinster ur verksamheten. Förslaget har emellertid små möjligheter att gå igenom riksdagen eftersom en majoritet bestående av alliansen och Sverigedemokraterna säger blankt nej. Så det mesta tyder på att friskolorna blir kvar.

De religiösa friskolorna är en annan kontroversiell fråga. Här finns förslag både om en hårdare kontroll och tillsyn, men också att helt förbjuda att nya religiösa friskolor får starta.

Ökande lärarbrist

Ett annat växande problem för skolan är lärarbristen som blir allt mer påtaglig på olika håll i landet. Det handlar om en växande brist på behöriga lärare. Egentligen förekommer den i de flesta skolor, men problemet är störst på landsbygden.

Enligt organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är rekryteringsbehovet fram till 2031 hela 187 000 heltidsanställda lärare. Att skaka fram så många behöriga lärare blir inte enkelt. Läraryrket uppfattas inte som tillräckligt attraktivt och många lärarstudenter hoppar av innan examen. Ett alternativ är att rekrytera mer administrativ personal som kan hjälpa lärarna med allt pappersarbete. Ett annat alternativ är så kallad fjärrundervisning via bildskärm.

Så nog finns det många aspekter av tillståndet inom svensk skola som bäddar för att frågan hamnar högt upp på agendan även i årets valrörelse.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Val 2018 - Skola

Mer i ämnet