Allt om provrörsbefruktning
Ingen kan klaga på att årets nobelpris är obegripligt. Alla har kommit i kontakt med provrörsbarn antingen hos grannen eller på teve. Alla kan sätta sig in i vad en upptäckt som kan hjälpa barnlösa till egna biologiska barn betyder för mänskligheten.
För mig var det ämnet som lockade mig till medicinjournalistiken när jag var ny på SVT.
När jag började som reporter på SVT Vetenskap för nio år sedan hade jag precis kommit tillbaka från föräldraledighet med min första dotter. Jag tyckte allt som hade med reproduktionsmedicin att göra var oerhört spännande och det blev också ett av de första ämnen jag specialiserade mig på.
Det reportage som vi lägger ut här var ett av de allra första jag gjorde.
Då fick jag förtroendet att följa ett barnlöst par i Uppsala under en av de viktigaste dagarna i deras liv. Den dagen då Robert Edwards upptäckt, att man faktiskt kan ta spermier från pappan och föra in dem i ägget och på så sätt skapa nytt liv på laboratoriet, blev verklighet för dem.
Jag minns hur embryologerna rankade de befruktade äggen för att välja det mest livsdugliga och hur parets chanser diskuterades med procentsatser. Det både skrämde och fascinerande att fortplantning så självklart kunde ligga i läkarnas händer. Att det så tydligt gick att skapa liv och att en del små embryon blev över och frystes in för framtida bruk.
Då var debattämnet om det var etiskt riktigt att sätta in fler än ett ägg för att maximera chanserna att verkligen bli gravid, för med flerbörderna kom de ökade riskerna. Sedan dess har rekommendationen i Sverige ändrats.
Vi är och var ett pionjärland
Idag sätter läkarna nästan alltid bara in ett ägg och de ökade risker som då var förenade med provrörsbefruktning eller IVF (In vitro fertilisering) som det egentligen heter har nästan helt försvunnit. I Sverige alltså. I andra länder är det fortfarande vanligt med IVF-tvillingar och trillingar och då är det betydligt mer riskfyllt att föda de här barnen.
I Sverige, som alltid varit ett pionjärland inom den här tekniken, har flera stora uppföljningsstudier av hur det egentligen går för de här barnen gjorts. De allra flesta föds friska, men fortfarande finns det en något förhöjd risk för missbildningar. Forskarna tror dock att det beror på individuella faktorer hos föräldrarna och inte på tekniken i sig.
En hjälte bland miljoner
På en konferens i reproduktionsmedicin fick jag möjlighet att intervjua Robert Edwards för fem år sedan. Då var han visserligen 80 år, men glasklar, varm och entusiasmerande. Personer som själva haft glädje av hans metod kom fram för att tacka och Robert Edwards tog sig tid att prata med alla.
Han har heller aldrig duckat för de etiska frågor hans upptäckt väckt – otaliga gånger har han ställt upp och diskuterat gränserna för vad människan och vetenskapen får göra och när vi leker gud.
Nu hoppas jag att han är lika pigg fortfarande, trots att han under senare år haft problem med sjukdom. Det kommer i så fall att bli en ära att få träffa honom i Cambridge om några veckor.
Malin Attefall
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.