Antarktis har inte alltid varit helt täckt av is. Foto: Scanpix

Antarktis har smält förut

Ny forskning visar att för 15 miljoner år sedan var Antarktis kuster gröna och klimatet var ungefär som på dagens Island. Samtidigt kryper dagens koldioxidhalt i luften närmare och närmare den tidens värden.

Det är genom att analysera lämningar från växter begravda djupt ner i havsbottnen under Antarktis havsisar som forskare nu har kunnat avgöra hur varmt det var på vår sydligaste kontinent för 15 miljoner år sedan.

Provborrningarna på havsbotten visar att den förhistoriska antarktiska sommaren var elva grader varmare än idag och kunde komma upp i en temperatur på sju plusgrader. Dessutom var det mycket mer nederbörd, ofta i form av regn.

Med andra ord fanns det goda förutsättningar för växtlighet.

– När planeten värms upp syns de största förändringarna runt polerna. Det faktum att regnstråken drog söderut fick Antarktis kuster att mer likna dagens Island än ett isigt polarlandskap, säger Jun-Eun Lee, en av forskarna bakom studien.

Historisk global uppvärmning

Antarktis grönskade i åtminstone 5 miljoner år, och den tiden sammanfaller med en tid av global uppvärmning. Uppskattningar som har gjorts av den tidens koldioxidhalt i luften ligger på 400 till 600 miljondelar. Idag ligger halten på 393 miljondelar. Med andra ord närmar vi oss de värden som rådde när Antarktis blomstrade.

Sarah J Feakins är en annan av forskarna bakom studien. Hon menar att resultaten är viktiga för hur man ser på dagens klimatförändringar.

– Hur klimatet har sett ut historiskt kan lära oss mycket om framtidens klimat. Vad den här studien visar är hur mycket varmare och blötare det faktiskt kan bli på Antarktis när planeten värms upp.

Studien, som gjorts av amerikanska forskare i samarbete med NASA, publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience.

Provborrningar:

Visa

Att borra sig ner i havsbotten ger en inblick om vad som hände längre bak i tiden än att bara borra i Antarktis is. Dock kräver det mer avancerad teknik, vilket är varför det inte har gjorts så mycket tidigare.

Att ta prover från isborrning räcker för att se cirka en miljon år tillbaka i tiden, medans borrning i havsbotten i det här fallet tog forskarna på en tidsresa på 15 till 20 miljoner år tillbaka i tiden.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer