• Viktigt meddelande:

    Det brinner i ett övergivet slakteri i södra delen av Hultsfred i Kalmar län med kraftig rökutveckling. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar. Läs mer

Sockret i bröstmjölken påverkar barnens bakterieflora. Foto: Hasse Holmberg/TT

Bröstmjölken är proppad med socker

Publicerad

Om socker är bra eller dåligt råder det delade meningar om. Ett som är säkert är att människans bröstmjölk har fler sockerarter än till exempel komjölk och att sockret i bröstmjölken påverkar våra barns kroppars utveckling.

Vi människor kan ha den mest komplexa bröstmjölk av alla däggdjur. Människans bröstmjölk innehåller mer än 200 olika typer av sockerarter medan genomsnittet för andra djur som kor och möss är 30 till 50. Exakt vad alla olika sockermolekyler behövs för vet man inte riktigt men forskare antar att de bygger upp immunförsvaret och utvecklar kroppens bakterieflora.  

Direkt efter födseln är mjölken rik på antikroppar och molekyler som saktar ner tillväxten av bakterier som kan skada oss. Människans bröstmjölk hjälper alltså till med att bygga grunden för barnets immunförsvar. 

– Vi vet att bakterier som orsakar sjukdomar har en tendens att binda sig till kolhydrater. Så i vår forskning har vi sett att de skadliga bakterierna i tarmen har bundit sig till mjölkens kolhydrater istället för att binda sig på kroppen, säger Anders Håkansson, forskare vid Lunds Universitet.  

När barn föds har de inte några bakterier alls i magen, men inom några få dagar har de miljoner och efter några veckor är de uppe i miljarder. Sockret från bröstmjölken är därför oftast den första mat som de här bakterierna har att äta, och det är en måltid som är tänkt att gynna specifika bakteriekulturer. 

Mjölk genom näsan 

De flesta barn får upp mjölk genom näsan. Även det kan vara en skyddsmekanism för barnen. För bakom svalget och upp mot näsan sätter sig nämligen många bakterier. Där sitter bland annat bakterier som orsakar öroninflammation. Att få den kolhydratrika mjölken upp genom näsgången kan motverka att dessa sjukdomar bryter ut genom att bakterierna fäster sig vid mjölkens kolhydrater istället. 

– Barn som ammar får mindre av dessa sjukdomar och dessa kolhydrater i mjölken kan ha en del med det att göra, säger Anders Håkansson. 

Färre kolhydrater till kalven 

När en kalv föds har den nästan ett helt färdigutvecklat immunförsvar och är näst intill redo att gå. Ett människobarn som föds har en mycket längre väg att utvecklas på. Barnets immunsystem är till exempel inte klart förrän det är ungefär fem år gammalt.  

– Kon är alltså mer färdigutvecklad vid födseln och därför behöver det inte finnas lika stor variation av kolhydrater i komjölken, säger Anders Håkansson.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer