Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Därför får vi ont i våra höfter Foto: SVT

Därför får vi ont i våra höfter

Ont i höften eller axeln? Du kan lida av ”baksmälla” från människans evolution.

Varför har så många patienter så likartade besvär med smärta i höften, axeln eller ryggen? Varför har vi en del konstiga arrangemang av benen i våra kroppar?

Det frågade sig en brittisk läkare och forskare, och tillsammans med kollegerna fick han fram svaret: Det beror på att våra skelett inte riktigt hängt med i människans utveckling under årmiljonerna.

– Vissa smärtor beror på att vi en gång var fyrbente och nu är tvåbenta, säger en svensk expert.

”Väldigt stor omställning”

Vårt sätt att stå och gå på två ben har funnits i drygt två miljoner år, konstaterar paleontologen och professorn Lars Werdelin vid Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm.

– Och det har skett på relativt kort tid, vilket ställt till mycket besvär. Ryggraden var en gång vågrät för fyrbenta, nu är den lodrät och ska bära en massa tyngd den inte bar förr. Det har varit en väldigt stor omställning.

Det brittiska forskarlaget skannade några hundra fossiler som fanns på stora institutioner i Storbritannien och USA, gjorde sedan 3D-modeller och fann förändringar. Till exempel kan man se att vår lårbenshals långt tillbaka i tiden var smalare, och blev tjockare för att bära den extra vikten vid upprätt gång. Andra studier har pekat på en möjlig koppling mellan tjock lårbenshals och uppkomst av höftledsförslitning.

Fler fördelar än nackdelar

Ett utrymme i våra axlar har blivit smalare under årsmiljonerna och det har gjort att senor och blodkärl lättare kommit i kläm. Enligt britterna är det en möjlig förklaring till att vissa människor får ont i axeln när de sträcker sig upp efter något.

Då kan man börja undra varför inte evolutionen under dessa eoner av tid inte ”fixat” de här problemen...

– Nej, evolutionen kan bara jobba med det som finns till hands. Det blir oftast så att om det sker en förändring, till exempel i knäleden, så följer sedan andra förändringar som kan vara negativa. Men det positiva resultatet vinner och då får man ta medaljens baksida också, så att säga, säger Lars Werdelin.

Vi vet också att det moderna livet är rätt stillasittande. Väger inte livsstilen tyngre än evolutionen för sådana problem?

– Nej, grundproblemet är att vi har gått från att vara en fyrfota varelse till att bli en tvåbent. Det är oundvikligt att det leder till problem. Sedan ökar vi på problemen med att sitta eller ligga för mycket, eller vara överviktiga, svarar Werdelin.

De brittiska forskarna har också försökt spekulera i hur de här kroppsdelarna kan komma att ändras framåt i tid, när evolutionen fått verka ytterligare 4.000 år. ”En ännu bredare lårbenshals och mer problem med reumatism”, gissar forskarchefen Paul Monk. Men Lars Werdelin köper inte resonemanget:

– Den moderna människans skelett fick sin utformning för drygt två miljoner år sedan. Saker som eventuellt ändras på några tusen års sikt beror nog mer på livsstil än evolution.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer