Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Jesper Ejenstams, Janne Wallenius och Peter Szakálos företag utvecklar en portabel blykyld reaktor som ska ersätta fossilt bränsle. Foto: Harald Klomp

De fick 1,8 miljarder för sin idé

En liten reaktor med hög säkerhet som utnyttjar kärnbränslet hundra gånger mer än i dagens stora kärnkraftverk har fått den indiska jätten att investera i ett svenskt forskningsföretag.

Redan i höstas köpte det indiska investmentbolaget Essel Goup Middle East in sig i det KTH-avknoppade företaget Blykalla med 150 miljoner kronor.

”Det här är en chans att få vara med och revolutionera kärnfysiken” sa koncernchefen Punkaj Gupta till tidningen Ny Teknik då.

I förra veckan kom beskedet att Essel Group går in med en betydligt större investering – 1,85 miljarder.

– Vi höll på att tappa hakan! De indiska investerarna inser att oljan kommer sina och bedömer att kärnkraft kommer att behövas, säger Peter Szakálos, materialexpert och en av grundarna av företaget Blykalla som utvecklar reaktorn.

Efter att nyheten om investeringen presenterades i förra veckan har det svenska företagets inkorg fyllts av mail från intresserade forskare som vill vara med.

Liten och hållbar

Blykallas reaktor blir liten, sex gånger tre meter och beräknas ha en livslängd på 30 år, och under den tiden ska inget nytt kärnbränsle behöva fyllas på. Än så länge finns alltså inte reaktorn, men målet är att ha tagit fram en demonstrationsreaktor 2025.

Imre Pazsit, professor i kärnteknik på Chalmers tekniska högskola som inte är delaktig i Blykalla är överraskad över den indiska affären.

– Hur man lyckas sälja ett sånt koncept i ett sådant stadium är det som är underligt. Men det gjorde de!

Janne Wallenius, vd för Blykalla och professor i reaktorfysik på KTH säger att det här är startskottet för ny forskning.

– Stålet i reaktortanken tål smält bly vilket öppnar upp för helt nya möjligheter, säger Janne Wallenius.

Kärnbränslet kan återvändas flera gånger

Utveckling av tekniken för blykylda reaktorer har pågått under ända sedan 70-talet, men det var inte förrän 2013 som Janne Wallenius grundade Blykalla tillsammans med kollegorna Jesper Ejenstam och Peter Szakálos. Deras reaktor har utvecklats på Tekniska högskolan i Stockholm och utnyttjar energiinnehållet i kärnbränslet upp till hundra gånger mer än i dagens stora kärnkraftverk genom att det kan återanvändas flera gånger i reaktorn.

Imre Pazsit säger att det finns en avfallsproblematik även med den blykylda reaktorn men i mycket mindre skala. Han framhåller att det även finns andra typer av nästa generations reaktorer och att forskare världen över utvecklar små reaktorer med återvinning i systemet.

– Vi har till exempel saltsmältreaktorer, som har lika stora fördelar och i visst anseende till och med större potentialer än de blykylda, säger Imre Pazsit.

”Risken att människor drabbas vid olyckor minimal”

Till skillnad från vanliga kärnkraftsreaktorer som kyls med vatten så kyls den här reaktornmed smält bly. Blyet fungerar också som ett strålskydd. Vid en eventuell härdsmälta skulle bara minimala mängder radioaktiva ämnen släppas ut.

Peter Szakálos menar att blyreaktorn innebär ett paradigmskifte säkerhetsmässigt för kärnkraften.

– Kylningen avgör säkerheten och risken att människor drabbas vid olyckor är minimal. Uppstår stora tekniska fel kan det däremot få allvarliga ekonomiska konsekvenser för bolaget, säger Peter Szakálos.

Imre Pazsit håller med om att säkerheten är större men betonar att en ödmjuk inställning är viktig.

– Det är många bra saker med den här nya generationens kärnkraft men den är inte prövad än och det kommer alltid överraskningar, säger Imre Pazsit.

Marknad för isolerade områden

Forskningsarbetet kommer att utföras i Sverige, medan konstruktionsarbete och byggnation av prototypreaktorn ska utföras i Kanada.

I Kanada finns ett behov av energiförsörjning för små samhällen samt gruvor i avlägsna delar av landet som idag är beroende av fossilt bränsle för elproduktionen. Här finns en marknad för små reaktorer i områden som inte är uppkopplade på elnätet och som idag får sin el från dieselaggregat.

Rémy Kolessar, chef för forskning och innovation på Energimyndigheten, säger att det i Sverige varit svårt att få ekonomisk gångbarhet i ny kärnkraft. Han menar att intresset för kärnkraft styrs av ekonomiska faktorer, priset på energi och samhällsacceptans.

– Det kan finnas intresse för blykylda reaktorer på en global marknad men vi ser inte det som vårt primära alternativ för det svenska systemet. Oavsett teknik krävs extremt stora investeringar och energimyndighetens forskningsstöd gäller framförallt all förnybar energi som vind, sol och vattenkraft, säger Rémy Kolessar.

”Kärnkraften är nödvändig”

Imre Pazsit är glad över att kärntekniken kommer i rampljuset och menar att Sverige missar en hel del på att inte utveckla kärnkraft.

– Vi hade en gång i tiden en totalt ledande ställning med många pionjärer inom kärnteknik och kärnfysik, och vi har tappat det. Det handlar inte bara om energi i Sverige utan om kunnandet och vad vi kan exportera, säger Imre Pazsit.

Han tror att kärnkraften är nödvändig i ett kortare perspektiv men att vi om två- tre hundra år kommer att ha en helt annan typ av energiförsörjning.

-Om länder som Indien, Kina och Indonesien ska få samma levnadsstandard som i väst är kärnteknik oundvikligt, eftersom ingen annan kraftkälla är tillräckligt storskalig idag, säger Imre Pazsit.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer