Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Till vänster: Kroppshackargruppen Grindhouse Wetware. Till höger: Neil Harbisson från Spanien är färgblind. Den implanterade antennen omvandlar färger till ljud. Foto: SVTVisa alla (5)
Visa alla (5)

Neil har ett chip i hjärnan som ökar färgseendet

Neil Harbisson har ett chip i hjärnan som ökar färgseendet. Tim Cannon mäter hur kroppen mår med hjälp av inopererade enheter. Runt om i världen experimenterar djärva pionjärer med elektronik under huden.

Begreppet cyborg växte fram på 1960-talet. Det är en förkortning för cybernetisk organism och definieras som en förbättrad människa där teknik har byggts in i kroppen för att kunna överleva i rymden. Cyborger finns fortfarande inte rymden, men allt fler människor på jorden använder tekniken för att förbättra sina kroppar.

Tankestyrd protes

Människor har länge opererat in hjälpmedel i sina kroppar, som exempelvis en pacemaker för att hjärtat ska hålla rätt rytm. För ett par år sedan fick svenske Magnus en tankestyrd armprotes inkopplad till skelett, nerver och muskler, vilket innebär att hans hjärna och protes står i direktkontakt. 

Det är inte säkert att de som behöver sådana här implantat vill kalla sig för cyborger, men nu växer det fram en subkultur där medlemmarna gärna kallar sig för just detta.

Magnus från Sverige är ett exempel på en person som har opererat in elektronik för att vardagen ska fungera. Hans tankestyrda armprotes är inkopplad till skelett, nerver och muskler. Foto: SVT

”Nu har jag också en antenn”

Neil Harbisson är färgblind och har därför alltid varit nyfiken på färger. Nu har han opererat in en antenn på huvudet som står i direktkontakt med ett datachip som är inopererat in hjärnan. Antennen plockar upp ljusets frekvens och skickar signalerna till datachippet.  

– Nu känner jag en närmare koppling till naturen för antennen gör att jag kan känna av ultraviolett och infrarött. Jag känner mig mycket närmare andra djurarter, som insekter, för nu har jag också en antenn. Och jag kan koppla upp mig till rymden via internet. Så jag tycker att tekniken låter mig komma närmare naturen och rymden på ett annat sätt än tidigare, säger Neil Harbisson i en ny dokumentär som sänds i Vetenskapens värld.

Krockar med sociala regler

Amerikanen Tim Cannon kallar sig också för cyborg. Han är en av grundarna till kroppshackargruppen Grindhouse Wetware. Han har testat att operera in en biomedicinsk enhet som samlade in data om hans kroppstemperatur, som skickades till internet via bluetooth.  

Men de här subkulturerna krockar ofta med sociala regler i samhället. Medlemmarna av kroppshackargruppen går till tatueringssalonger för att göra sina implantat, men det kan vara olagligt att göra ingrepp utan läkarlegitimation.

Tim Cannon är en av grundarna till kroppshackargruppen Grindhouse Wetware. De här subkulturerna krockar ofta med sociala regler i samhället. Foto: SVT
Tim Cannon experimenterar med teknik som opereras in under huden. Foto: SVT

Växer fram organisationer

För att bättre ta tillvara cyborgers rättigheter växer det fram organisationer som ska ta tillvara deras rättigheter. Neil Harbisson, som själv hade problem att hitta en läkare som ville operera in ett datachip i hans hjärna, har grundat en sådan organisation.

– Vi vill hjälpa människor att hitta en läkare som kan tänka sig att göra den här typen av ingrepp, säger Neil Harbisson.

Är detta verkligen framtiden?

Idéerna får stöd hos entreprenörer i Silicon Valley och en rörelse som kallas transhumanism, som undersöker hur tekniken kan lösa våra problem. Men cyborgerna väcker också etiska frågor om var gränsen egentligen går och om det verkligen är med teknikens hjälp som vi blir bättre och starkare människor.   

– Är det verkligen det här som är framtiden, att ha en maskin i huvudet som gör att jag räknar snabbare? Om man tittar på våra misslyckade utbildningssystem så visar de att vi inte har klarat av att utnyttja hjärnans fulla potential. Det kanske är det vi ska oroa oss för innan vi börjar operera in teknik i hjärnan, säger Paul Verschure, psykolog och robotforskare. 

I Vetenskapens värld på måndag den 9 oktober klockan 20.00 i SVT2 eller på SVT Play kan du se filmen om cyborger. 

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Senaste avsnittet i SVT Play