Det är lättare och billigare än någonsin att mixtra med gener i sitt eget hem, och framsteg inom gentekniken väcker nya etiska frågor. Är det dags att se över vad som ska tillåtas och inte? Foto: SVT & TT/APVisa alla (3)
Visa alla (3)

Den nya gentekniken: Ska vi få klippa gener vid köksbordet?

Publicerad

De senaste årens framsteg inom gentekniken har revolutionerat forskningen. Men tekniken väcker också nya etiska frågor. SVT Vetenskap har fångat upp de viktigaste frågeställningarna.

Med hjälp av gensaxen CrisprCas9 kanske vi kan bota ärftliga sjukdomar i framtiden. Det finns redan behandlingar där våra immunceller kan designas för att döda cancerceller. Men tekniken gör det också möjligt att inte bara bota men också förbättra människors egenskaper.

Redan nu går det att köpa en gensax för att klippa och klistra vid köksbänken. Just nu är det kanske bara subkulturer som biohackare som experimenterar med den här tekniken, men frågan är vad som händer när fler hakar på.

Här är några av frågorna som gentekniken väcker.

Ska vi få hacka gener i köket?

Möjligheten att köpa en verktygslåda för att redigera gener är bara några klick bort i dag. Christian Munthe, forskare i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, tycker att det är fel.

– Kan man komma undan med vad som helst så kommer folk att göra vad som helst. Vi vet inte vad privatpersoner använder tekniken till i dag, säger han.

Fredrik Lanner, stamcellsforskare vid Karolinska Institutet, menar att det än så länge inte går att göra så mycket med tekniken hemma vid köksbordet. Han är mer oroad över att det kan skada forskningen.

– Om något går fel och människor kommer till skada är det klart att det kan skada seriös forskning, säger han.

Fredrik Lanner är orolig att seriös forskning kan få dåligt rykte om folk skadar sig när privatpersoner använder genteknik i sina hem. Foto: Mårten Göthlin

Är gentekniken tillräckligt säker?

Det finns många ärftliga sjukdomar som inte går att bota. Här kan gentekniken hjälpa till i framtiden, men det finns fortfarande många frågor som återstår att besvara.

Hur säker måste tekniken bli för att kunna användas som behandling? Vilka risker kan vi acceptera?

Vill du dela med dig av din kod?

Redan nu kan vi ställa snabba diagnoser och rädda många från allvarliga sjukdomar med hjälp av ny teknik. När gentekniken blir ännu mer spridd är det fler patienter som får se sin genetiska kod avslöjad. När du lämnar ut ditt genom lämnar du ut hela din familj och släkt.

Risken finns att informationen hamnar i fel händer, menar experterna. I dag vet läkarna inte hur datan ska lagras och hanteras på ett säkert sätt.

– Det är en stor fråga idag. Det finns många som kan tänkas vilja ha din genetiska kod, det är en kommersiell resurs idag. Vi behöver se till att all denna information inte hamnar i fel händer, säger filosofen Christian Munthe.

Christian Munthe är orolig över att folks genetiska information kan hamna i fel händer. Foto: Mårten Göthlin

Kräver gentekniken ny lagstiftning?

I dag får forskare inte göra genetiska förändringar som går i arv när de gör experiment på embryon i Sverige. En del menar att lagen borde ändras för att vi ska få en bättre förståelse för vad gentekniken kan göra.

Fredrik Lanner, som själv forskar om gensaxen CrisprCas9, hör till dem som tycker att dagens lagstiftning är begränsande.

– Det blir svårt att bedriva forskning som testar om gentekniken kan bota sjukdomar på ett effektivt och säkert sätt.

Ska vi släppa ut genförändrade myggor?

Nu kan forskare designa myggors gener så att de inte längre sprider sjukdomar som malaria till människor. Men när vi förändrar myggornas gener så manipulerar vi insekternas arvsmassa.

Många är rädda för hur det här påverkar ekosystemen. Christian Munthe menar att det vore galet att släppa ut genförändrade myggor i naturen.

– Vi har inte kontroll på vad det här kan leda till, går något fel kan vi inte göra så mycket åt det i efterhand, säger Christian Munthe.

Kan genteknik bli en klassfråga?

När gentekniken blir tillräckligt säker dyker nya frågor upp. Vi vet fortfarande inte hur vi ska bedöma vilka sjukdomar som ska få behandlas med tekniken. 

Låt säga att en kvinna har en gen som kan ge bröstcancer. Olika aktörer kan då göra olika bedömningar om den bör manipuleras.

Det finns en oro över att det här kan leda till ökade klyftor i samhället. Hur ser man till att alla behandlas lika och har samma tillgång till tekniken?

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Det är lättare och billigare än någonsin att mixtra med gener i sitt eget hem, och framsteg inom gentekniken väcker nya etiska frågor. Är det dags att se över vad som ska tillåtas och inte? Foto: SVT & TT/AP
Fredrik Lanner är orolig att seriös forskning kan få dåligt rykte om folk skadar sig när privatpersoner använder genteknik i sina hem. Foto: Mårten Göthlin
Christian Munthe är orolig över att folks genetiska information kan hamna i fel händer. Foto: Mårten Göthlin